Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Fritz Hall. Språkskrivningar utan lexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3O6
FRITZ HALL
på skol’bänken vunna kunskap genom att läsa utländsk
litteratur (tänk på teologen, medicinaren, juristen,
matematikern o. s. v.).
Kanske inte ens en med alla statistiska hjälpmedel
utförd undersökning av denna fråga skulle föra oss närmare
dess lösning. Vi lära faktiskt i skrivande stund i våra
läroverk mera för skolan än för livet, om vi med det senare
uttrycket mena vad vi ha praktisk nytta av. Om till godo eller
ondo, lämnar jag därhän. Visar nämnda undersökning, att
den största procenten utnyttjar sina språkkunskaper till att
muntligen meddela sig med utlänningar — vilket jag starkt
betvivlar — så behöver dock detta från skolans synpunkt
inte betyda, att eleverna framförallt böra lära sig tala.
Läroverken söka upprätthålla ett visst bildningsideal och avse,
så som det f. n. undervisas i dem, icke att bibringa de
kunskaper, som eleverna i praktiken ha största nyttan av. Detta
tillkommer de mer 1. mindre praktiska anstalter och skolor,
som bygga på dem.
Med det sagda har jag velat framhålla, att det, sett ur
synpunkten: skolans bildningsideal, inte går att urgera ett
visst slags undervisning — imitativ- eller översättningsmetod
— enbart med hänvisning till nyttan. Huruvida det vore på
tiden att i stort reformera läroverken, så att kurserna mera
rättade sig efter det praktiska livets krav, är en fråga som
jag här inte går in på.
Sä mycket kan dock sägas, att det vore enbart av godo,
om man inom ramen för ett förefintligt — om också ganska
diffust — bildningsideal kunde åstadkomma rättvisa
proportioner mellan de färdigheter, som språkkunskap omfattar:
1:0 att översätta d. v. s. förstå en främmande text samt att
uttrycka sig i 2:0 tal och 3:0 skrift.
I studentexamen liksom i realexamen kräves alltjämt
egentligen endast den förstnämnda. Visserligen skall den
sistnämnda komma till synes i det skriftliga
översättningsprovet, vilket också stjälper eller hjälper den prövade. Men
med vad fog? måste man fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
