Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - August Johansson. Ur en gammal donations krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
AUGUST JOHANSSON
fall till förändringen, »såsom närmare ledande till det med
stiftelsen åsyftade ändamål». Ansökningen remmitterades till
åtskilliga olika myndigheter; dessutom fördröjdes ärendets
avgörande därigenom, att man ville avvakta utfärdandet av
den nya skolordning, som var i görningen. Den nya
ordningen utkom d. 7 dec. 1807, men remisserna drogo
ytterligare ut på tiden, så att ärendet inte blev färdigt till
avgörande förrän d. 4 sept. 1811.
Det var en avsevärd lunta av utlåtanden, som då
före-lågo till Kungl. Maj:ts vägledning. Det sista och väl även
i huvudsak avgörande var det utlåtande, som avgavs av det
1809 upprättade ämbetsverket kanslistyrelsen. Detta lade upp
ärendet så,, att där förelågo tre »huvudsakeliga frågor,
nem-ligen huruvida den föreslagna flyttningen av Wisingsö
läroverk är för uppfostringsanstalternas i orten förbättring af
ostridig nytta eller nödvändighet, om Riks Drotzet Grefve
Brahes Donations författningar dervid framte oöfvervinneliga
hinder och i annat fall huru en sådan flyttning må till
ändamålets vinnande lämpligast anställas.» En av ämbetsverkets
ledamöter, statssekreteraren Hans Järta, ansåg denna
uppläggning av ärendet oriktig; han började med frågan n:r 2,
besvarade den med ja och fann därmed ärendet i övrigt
förfallet; man känner igen den formella rättens väktare, mannen
för sig. Majoriteten av ämbetsverket besvarade emellertid
den första av sina frågor med ja, den andra — därvid
stödjande sig på en av kammarkollegium verkställd utredning
samt på greve Magnus Brahe — med nej. Störst bryderi
tycks den tredje frågan ha vållat. Visserligen hade man
tämligen klart för sig, att ortens behov skulle bäst tillgodoses,
om donationen i det väsentliga förflyttades till Jönköping.
Men å ena sidan drog man sig för att alldeles lösgöra den
från Visingsö, vid vilken ort den av donator blivit knuten i
så förbindande ordalag; å andra sidan hade Växjö domkapitel,
som också blivit hört i ärendet — man erinre sig, att greve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
