Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - August Johansson. Ur en gammal donations krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR EN GAMMAL DONATIONS KRÖNIKA I I
I I
Per i sitt första testamente ställde donationen under
Växjöbiskopens beskydd — yrkat, att en tredjedel av avkastningen
skulle tillfalla Växjö läroverk. Detta sistnämnda anspråk
avvisades helt av kanslistyrelsen, som ansåg, att ■— med undantag
av två hemman, som borde anslås det ena till underhåll av
en pedagogi på Visingsö, det andra till komministerlön på
ön — hela donationen borde »oafkortadt i förening med
Jönköpings Schol-fond användas till inrättande af en utvidgad
och fullständig Trivial Schola derstädes», samt tillika kom
med en hel rad uppslag till medlens detalj användning.
Kungl. Maj:ts beslut överensstämde i huvudsak med
kanslistyrelsens förslag men ställde detaljbestämmelserna
angående den till Jönköping överflyttade huvuddelen av
donationen pä framtiden; raden av uppslag i detta avseende, som
borde prövas, ökades i det kungliga brevet med ännu ett,
nämligen att den utvidgade Jönköpingsskolan »även må kunna
tjena till Industri-Schola eller att lemna sådane ynglingar
undervisning, hvilka ingå i handels- och näringsstånd.»
Därmed var principbeslutet fattat: donationen skulle
väsentligen överflyttas till skolan i Jönköping; men
detaljutformningen blev ställd på framtiden — och har så förblivit. Det
är knappast någon överdrift, ifall man kallar det skede i
donationens historia, som inleddes genom 1811 års beslut och som
i huvudsak alltjämt fortsätter, för kaotiskt. Vad skolan — d. v. s.
numera högre allmänna läroverket — i Jönköping beträffar,
har den mångsidig nytta av fonden: bidrag till sitt bibliotek,
vilket tack vare detta har haft större resurser till sitt
förfogande än flertalet bibliotek vid eljest jämförliga läroverk,
stipendier för lärjungar, resestipendier för lärare m. m.,
varjämte också lämnats tillfälliga engångsbidrag t. ex. till
byggnadsföretag. Men någon enhetlig plan för medlens
användning har aldrig kommit till stånd. Då och då ha förslag
till sådan dykt upp; man har t. ex. velat förverkliga den
omtanke, som 1811 års kungl. brev visar om ynglingar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
