Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Edvard Göransson. De allmänna läroverkens kursplaner i matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKENS KURSPLANER I MATEMATIK 45
Av tabellen framgår att en ökning eller minskning i
procenten underkända i ifrågavarande skrivningar vid de
allmänna läroverken motsvaras av en ökning eller minskning
av motsvarande procenttal vid privatläroverken.
Variationerna i procenten underkända bero alltså i allmänhet på
uppgifternas svårighetsgrad och icke på att olika årgångar i
genomsnitt befinna sig på olika kunskapsnivå. Under de 6
åren 1923—1928 ökades exempelvis procenten underkända i
fysikskrivningen vid de allmänna läroverken från 2,67 till 27,00,
d. v. s. tiodubblades. Ar 1928 var mer än var fjärde
examinand vid de allmänna läroverken underkänd i skriftliga
provet i fysik och fortginge utvecklingen i samma riktning,
skulle det ej dröja länge, förrän det hörde till undantagen,
att en student vore godkänd i fysikskrivningen, men ingen
lärer tro, att detta beror på en nedgång i studenternas
kunskaper i ämnet. En reform av den skriftliga prövningen
torde förr eller senare bli oundviklig och det kan rent utav
sättas ifråga, huruvida särskilt vitsord över skriftliga
prövningen bör avgivas.
Av det anförda framgår, dels att procenten underkända
i matematik i den skriftliga prövningen till studentexamen
alltjämt är så stor, att en utökning av matematikkursen icke
bör vidtagas, dels att man av utgången av
studentexamensskrivningarna knappast kan draga några säkra slutsatser,
huruvida de i 1909 års kursplaner upptagna kurserna medförde
större svårigheter för lärjungarna än de förut gällande,
åtminstone sedan en viss övergångstid förflutit. Större
avseende torde man kunna fästa vid skölkommissionens
uttalande, som beträffande realskolan anför (Betänkande del I: 2,
sid. 616): »Den av 1899 års kommitté föreslagna och
sedermera i 1906 års undervisningsplan fastslagna avvikelsen från
tidigare tillämpad ordning, varigenom lösningen av enkla
sifferekvationer skulle påbörjas i klass 4 och den rena algebran
uppskjutas till ring I, har, därom torde åsikterna knappast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
