Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Edvard Göransson. De allmänna läroverkens kursplaner i matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKENS KURSPLANER I MATEMATIK 47
avsetts i nuvarande kursplan, ehuru den åtminstone tidigare
ej tillämpats i alla skolor — och samtidigt lärjungarnas
kunskap i differentialkalkyl vinna i mognad och säkerhet.»
I det föregående har berörts 1928 års kursplan för
matematikundervisningen, vad realskolan och realgymnasiet angår.
Med ovan angivna undantag motsvarar denna
skolkommis-sionens förslag, vilket innebär helt obetydliga modifikationer
i 1906 och 1909 års undervisningsplaner. Vad angår
latingymnasiet, har timantalet minskats. Som en följd därav har
Stereometrien utgått ur kursen men i stället har, såsom redan
är omtalat, sannolikhetsräkning införts. Säkerligen kommer
detta kursmoment att medföra större svårigheter än
Stereometrien, åtminstone tills man förvärvat kännedom om vilka
insikter behöva presteras i studentexamen. Därtill kommer,
att latingymnasiets anknytning till realskolan lämnar åtskilligt
övrigt att önska.
Enligt kursplanen för det fyraåriga latingymnasiet skall
undervisning i geometri icke förekomma i första ringen. När
geometrien upptages i andra ringen, har sannolikt det mesta
av det, som inhämtats i realskolans tredje och fjärde klasser
glömts bort. Ännu orimligare är det treåriga latingymnasiets
timplan för matematikundervisningen. Enligt denna är ämnet
matematik icke upptaget å första ringens timplan utan skall
ligga nere ett år för att sedan återupptagas i andra ringen.
Ett förslag, som utarbetades inom överstyrelsen år 1915, med
en liknande anordning rönte en skarp gensaga av tillkallade
sakkunniga. En av dessa anförde, att erfarenheten vid
universiteten givit vid handen, att en student, som icke deltagit
i undervisning i matematik sista gymnasieåret, i regel
misslyckades, då han sökte bedriva universitetsstudier i ämnet,
även om han tidigare visat fallenhet därför. Båda de
sakkunniga uttalade sin reservation mot förslaget ifråga. En dylik
oformlighet i det treåriga latingymnasiets undervisningsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
