Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Axel Lindqvist. Sigurd Schartau. Malmö h. allm. läroverk under den danska tiden; Malmö högre allm. läroverk. En minneskrans till jubileet 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 O
I O 2 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
nyttjade skolhus, dess ekonomiska förhållanden, donationer och
bibliotek liksom för lärjungarnes ställning, plikter och förströelser
redogör författaren i en mycket detaljerad och starkt dokumenterad
framställning, den första i modern mening vetenskapliga, som skolan
varit föremål för. Att läroverket både var ämnat att och i
verkligheten kom att kraftigt bidraga till den nya lärans utbredning
och befästande, är naturligt. Det var egentligen ett
prästseminarium, huvudsakligen besökt av söner ur medellösa och fattiga
hem.
Gymnasiets tillkomst, de vetenskapligt betydande lektorernas
undervisning samt deras och reformatorn Christiern Pedersens
litterära verksamhet gjorde i själva verket Malmö till ett verkligt
bildningscentrum vid reformationstidens början, stadens första
storhetstid, de år, då Jorgen Kock med dristig hand ledde dess öden.
Den Kockska politikens bankrutt under grevefejden och
Köpen-hamn§ universitets pånyttfödelse i form av en evangelisk högskola
blevo ödesdigra för Malmögymnasiet. Det upplöstes 1537 och
stadens skolväsende ordnades genom samma års nya kyrkoordning
efter blygsammare måttstock.
Den världsliga och allmänmänskliga bildning, som Christian
II och i synnerhet Christiern Pedersen velat främja, den senare
genom sitt krav på undervisning i modersmålet, historia och
matematik, kom alltså till korta i kampen med tidens anda och ideal.
Fruktlöst blev också Christiern Pedersens och Christian »Tyranns»
arbete för en mera human behandling av lärjungarna.
En intressant episod i skolans följande, av humanismens
principer samt Melanchtons och Bugenhagens inflytande bestämda
utveckling utgöra de försök till en radikal reform av undervisningen
som gjordes av professorn, sedermera biskopen Jens Dinesen Jersin.
Denne åstadkom stort buller i den lärda världen genom sitt krav
på att undervisningen, i synnerhet i de lägre klasserna, skulle
försiggå på modersmålet, och genom sina nya böcker i latin. Men
härom och om mycket annat må Schartaus egen sakliga och
väl-disponerade framställning giva besked.
Arbetet belyses och prydes av ett stort antal väl utförda
illustrationer och hedrar överhuvud inte blott sin författare utan
även den aktade gamla Malmö-officin, där det är tryckt.
»Skolminnen ha ofta en säregen tjusning till och med
framför andra barndoms- och ungdomsminnen. Gärna bestå de emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
