Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Carl O. Koch. Skoltider och skoltimmar - Anmälningar och recensioner - Axel Lindqvist. Sigurd Schartau. Malmö h. allm. läroverk under den danska tiden; Malmö högre allm. läroverk. En minneskrans till jubileet 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLTIDER OCH SKOLTIMMAR 5 1
5 1
skulle vinnas en stor förenkling i fråga om måltidstimmar.
Men härför fordras naturligtvis från både de allmänna och
enskilda läroverkens sida god vilja och önskan att nå en
enhetlig dagordning.
Anmälningar och recensioner.
Sigurd Schartau, Malmö högre allmänna läroverk
under den danska tiden. Festskrift, Malmö 1929.
Malmö högre allmänna läroverk. En minneskrans
till jubileet 1929, överräckt av forna lärjungar [= Minnen från
svenska läroverk III], Gleerupska Universitetsbokhandeln, Lund.
Lund 1929.
Förliden höst firade Malmö ett dubbelt skoljubileum. Dess lärda
skola — latinskolan heter den ännu i dagligt tal — begick sitt
400-årsjubileum som evangeliskt läroverk och samtidigt hade 50
år förflutit, sedan dess nuvarande byggnad togs i bruk. Händelsen
högtidlighölls bl. a. genom utgivningen av tvenne skrifter, en av
lektor Sigurd Schartau på kollegiets uppdrag författad festskrift,
skildrande läroverkets öden under den danska tiden, och en
inofficiell samling hågkomster av ett tjugutal gamla lärjungar,
tecknande en rad lärarepersonligheter och en mängd episoder och
drag ur livet inom och utom skolans murar under sista hälften av
förra århundradet.
Schartaus grundliga, 200 kvartsidor starka historik, som
bygger på ett vidlyftigt material, tryckt och otryckt, skildrar i sitt
första kapitel skolans grundläggning år 1406 och dess händelser
under den katolska tiden, då den liksom Metropolitanskolan i
Köpenhamn till betydelse och storlek var jämförlig med landets
större domskolor. Intressant är redogörelsen för Christian II:s
reformiver på kyrkans och skolans område, hans strävan att höja
lärarnes kompetens, minska formalismen i undervisningen och
trygga det världsliga inflytandet på skolan. På reformationens
seger följde en grundlig omdaning av skolväsendet. Den
frikostighet, varmed kyrkans forna medel därvid ställdes till
undervisningens förfogande, är särskilt märklig med tanke på samtida
svenska förhållanden.
För den nygrundade högskolans eller gymnasiets fortsatta
utveckling, dess organisation, kurser och läroböcker, dess i 400 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
