Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sigurd Åstrand. Försök med nyspråklig linje vid Sofi Almquists Samskola i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK MED NYSPRÅKLIG LINJE VID SOFI ALMQUISTS SAMSKOLA 81
åren 1925 —1929 ha sålunda av skolans 691 utexaminerade
studenter 15 eller 22 % tillhört den nyspråkliga linjen.
Vårterminen 1928 anmälde sig endast två elever till att
gå på den nyspråkliga linjen. Skolan ansåg sig då ej kunna
bekosta undervisning i full utsträckning åt dessa. De
er-höllo genom skolans försorg 1 T/2 veckotimma i engelska.
Denna undervisning ställdes utav vederbörande lärare så, att
eleverna kommo att gå igenom samma kurser som förut,
men delvis i form av självstudier, till vilka läraren gav
anvisningar under lektionstiden. Dessutom fingo de tillfälle att
att få fysiktal rättade och genomgångna av en av skolans
lärare, fastän ingen speciell undervisning på detta område
ordnades för dem. Innevarande hösttermin finnes i Ring IV,
som har 12 elever, en nyspråklig grupp på 3 elever, 2
pojkar och 1 flicka, som detta år läser franska. Alla
föregående nyspråkliga grupper ha valt engelska.
Det var naturligtvis från början klart att det mera skulle
bli önskan att bli av med matematiken än behovet av
vidgade språkkunskaper, som skulle driva in flertalet elever på
den nyspråkliga linjen. För att förhindra att den
nyspråkliga linjen endast utnyttjades som en sista möjlighet av mer
eller mindre misslyckade elever, infördes det ovan omtalade
villkoret (se sid. 77). Önskan att slippa undan matematiken
får emellertid anses i viss mån legitim. Det kan ej
förnekas att reallinjens kurs i matematik är alltför stor för dem,
som ej skola ägna sig åt levnadsbanor, som kräva större
matematiska kunskaper. Att utan vidare avspisa de övriga
med att de borde valt latinlinjen är knappast riktigt. Vid
den tidpunkt då eleverna bestämma sig för bildningslinje, ha
de i det övervägande flertalet fall ingen aning om vad de
skola välja för levnadsbana och veta mycket litet om sin
begåvning eller brist på begåvning för matematik. Därtill
1 Sista kol. i tab. 1 har 71; av dessa äro enl. anm. en dubbelräknad
under det att en går kvar i skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
