Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ivar Belanner. Om bruket av uppslagsböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har nämligen tänkt mig ordnandet av övningarna på
följande sätt, varigenom ej heller så mycken tid skulle tagas
från lektionerna. I stället för att på förhand upprätta kort
med mer eller mindre heterogena frågor, som ej ha något
aktuellt intresse för eleverna, låter läraren vid läsning eller
någon annan övning i klassen någon anteckna obekanta ord
eller annat, som behöver förklaring, och ger ej sådan genast.
Sedan får eleven i eventuellt i hemmet eller eljest i biblioteket
befintliga böcker söka ta reda på förklaringarna och vid en
kommande lektion inför kamraterna redogöra för dem. De
andra kunna då också göra anteckningar. På samma gång
visas de uppslagsböcker, som använts, och deras titlar
antecknas. Ävenså kan man låta eleverna, innan ett föredrag
hålles eller en uppläsning sker, redogöra för däri
förekommande obekanta ord eller okända platser, varom de
naturligtvis själva inhämtat upplysning på förhand genom anlitande
av böcker och kartor. Härigenom tvingar man eleverna till
självverksamhet, till att på egen hand ta reda på och sedan
meddela kunskap om det obekanta, som för tillfället
förekommer vid undervisningen.
Därvid kan naturligtvis ej allt önskvärt komma med, men
läraren kan ju någon gång gå utom det aktuella för att lära
dem känna en värdefull uppslagsbok. Eleverna skola
uppmanas att i biblioteket inhämta upplysning om sådana saker,
som de tala om i hemmet eller sinsemellan och ej förstå.
Även elever i andra klasser böra lämnas tillfälle att få hjälp
av bibliotekarien. Och övningarna i användande av
uppslagsböcker kunna mycket väl utsträckas till de två följande
klasserna, varigenom så småningom erfarenhet kan förvärvas
rörande ett stort antal nyttiga böcker.
Jag tycker också, att lärarna i andra ämnen, t. ex.
kristendom, historia, geografi, biologi, kunna hjälpa till vid
upprättandet av frågekort. I särskilt dessa ämnen förekommer väl
ofta »bredvidläsning» i klassen, och då kan läraren lämpligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
