Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens
första folkskoleman.
Av Lektor B. Rud. Hall.
En av världens förnämsta läroverksstadgar är den svenska
av 1649. Bättre utredningar än dennas rörande bästa sättet
att grundligt lära sig läsa, tala och skriva latin (och grekiska),
ha aldrig skrivits och komma för visso heller aldrig att
nedtecknas. Den är humanismens höga visa, vördnadsvärda
äreminne och — begynnande gravsång.
Tjecken Comenius har ideligen betecknats såsom dess
författare eller åtminstone såsom den där varit av den största
betydelse för densamma. Man har sagt det vara en
rättvisa åt hans minne att påvisa, hurusom han haft stor del i
eller intagit samma principståndpunkter som denna vår
utmärkta stadga. Andra tyckas ha ansett det vara en synnerlig
ära för vår storhetstid, att den så bra förstått att uppskatta
Comenius. Blott ett enda undantag har givits: den finländske
forskaren E. Böök ägnade åt spörsmålet en rad (sid. 205) i
sin bok om Vives (år 1887). För ej länge sedan utkom åter
en bok med det till synes odödliga påståendet om Comenii
antydda betydelse, trots det jag på sin tid utverkade, att
D:r Lagerstedt lät stryka den uppgiften i sin kända lärobok
i läroverkens historia. Det är tydligtvis här så som annars:
när man läser sådana meningar, som länge och stereotypt
upprepats, bör man vara dubbelt vaksam å
sanningsinnebörden. Det kan därför ej vara ur vägen, att närmare
beakta den påstådda frändskapen.
Det visar sig då — det må genast sägas — att det icke
förelåg någon påverkan utan att det i stället är fråga om
kamp; det är den första stora kraftmätningen i Sverige mellan
humanism och realism. Icke som skulle dessa nu mötts och
9 — 30302. Pedagogisk tidskrift 1930. Häft. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
