Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
B. RUD. HALL
kämpat för första gången eller som skulle det vara sant, vad
offentligen yttrats från en universitetskateder: att vi fingo en
skolfråga först på 1700-talet. Nyttighetskrav och själsodling,
realism och humanism, Comenii och 1649 års läroverksstadgas
idéer ha mötts, samverkat och bekämpat varandra såväl inom
skolvärlden som i livet så länge människotanke arbetat och
uppfostran funnits.
Latinska, grekiska och hebreiska språken och litteraturerna
voro av gammalt prästerskapets och läroverkens heliga
kulturarv och vördade studieföremål. De ansågos vittna om de
högsta sanningarna, den högsta kulturen, de ädlaste
människorna, de genialaste framstegen. Med deras språk skulle
varje hjärna gymnastiseras; med deras dygder borde varje
sinne fyllas och förädlas. De teologiskt-moraliska,
humanis-tiskt-själsbildande, klassiskt-språkliga och antik-historiska
läroämnenas syfte var fromhet, sakkunskap och vältalighet. Dock
bestod skolarbetet alltför ofta av själlöst plugg i på latin
skrivna, obegripliga grammatikor och logikböcker. I de äldsta
skolämnena har nämligen även förfaringssättet hållit sig längst
— en konservatism på mer ont än gott, så länge metoden
var så abderitisk som den var före Erasmus, Ramus, Vives,
Melanchthons, Junius, Schorus och Vossius tid. Men genom
och efter dessa skapades humanitära undervisnings- och
disciplinreformer, och det är med de bästa inslagen i denna
humanism, som vår nämnda läroverksstadga av 1649 byggts
upp. Gå vi så att se på denna lärda riktnings mera
nyttig-hetsbetonade och folkliga motståndare, vilka likaväl som
humanismen hade sina förebilder i antiken.
Från och med 1200-talet växte handel, näringar,
borgarstånd och storstäder upp och statsmakter gjorde sig på nytt
självständiga gent emot påvekyrkan. Man diktade, skrev och
tryckte på modersmålet. Skrivning, räkning, naturvetenskap
och nationella studieämnen odlades ej minst för det dagliga
gagnets och den växande individualismens skull. Riksstyrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
