Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRNÄMSTA LÄROVERKSSTADGA
I 13
bildning skulle förvärvas men huvudsakligen blott genom de
klassiska språkens tillägnande. Blott latinklasserna kunna
nämligen bibehålla och främja kulturen; de äro grunden för
skyddsmuren kring den verkliga bildningen. Melanchthon o. a.
hade yttrat, att ingen större skada kunde tillfogas kulturen
än om man försummade latingrammatiken; SO 1649
upprepar ej de orden men är i stort sett av samma mening.
För Comenius däremot är barnet centrum för skolarbetet
samt utgångspunkt och ledtråd vid organisationssystemets
uppgörande; det bör därför ej vara någon principiell skillnad
mellan högre och lägre undervisning intill 13-årsåldern; intill
denna bör all undervisning vara »lägre», giva en religiös,
nationell, borgerlig allmänbildning, avpassad efter vars och
ens utvecklingsgrad samt erhållen under själv verksamhet och
självutbildning. Yrket får bli en senare fråga.
Sålunda är det ej för någon viss samhällsklass eller
levnadsbana, någon viss ålder eller kön, Comenius skriver
pedagogik. Och han vill lära alla allt. Han vill nämligen
förbereda för livet i hela dess omfattning; han vill ge en
allmän bildning för alla, en helhetsundervisning. Därigenom och
genom realia har han grundlagt nutidsskolan, denna på en
gång humanistiska, naturvetenskapligt-matematiska, tekniska
och medborgerliga, eventuellt nyspråkliga skola. Dess
mångfald läroämnen (plus klassiska språk) avse Lessing och
her-bartianerna senare med uttalandet, att såvida en viss gosse
över huvud kan bli något, så måste han bli ett geni, om han
bland annat övas i att blicka från den ena vetenskapen över
i den andra. Men denna mångsyssleriets skola har ock det
lyte, som yrkesskolornas skapare, Kerschensteiner, i vår tid
betecknat genom epitetet mops-pudel-tax-stövare. För
genialiteten kunde väl båda slagen av skolor vara lika förryckande.
— I stället avsåg SO 1649 medvetet att vara ett utslag av den
tankegång, som sedan Goethe uttryckt så: »Att rätt veta och
utöva ett, ger högre bildning än halvhet i det hundrafaldiga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
