Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
io8 B. RUD. HALL
brödring, om världsfred, om ett universalspråk, om det
tusenåriga riket. Allt detta borde genom skolan bringas till
förverkligande. — Vi må närmare beakta hans önskemål och
jämföra dem med 1649 års läroverksstadga (vilken
skolordning vi hädanefter må kalla SO 1649).
Jämte Chrysostomos, Luther, Laur. Petri och Terserus är
Comenius nära nog den ende under 1500 år, som läser rätt
innantill Kristi ord om barnens oskuld och himlaarv. Luther
vill ge alla kristendomskunskap och tukt; Comenius vill
utdana religiositet och allmänbildning hos dem. Dock är
Comenius mera befryndad med Luther än med de lutherska
präst- och skolmännen. Han betraktar mera det innerligt
religiösa och kristocentriska än det kyrkliga och institutionella,
mera det allmänmänskliga än det fackmannamässiga, mera det
samtida och praktiskt gagneliga än det lärda, litterära och
antika. Han nöjer sig icke såsom de med ansatser till
förbättring; »skolvagnen måste vändas om». Gent emot
enhetligheten hos den nedärvda latinskolan uppbygger Comenius
en enhetlig pedagogik grundad på iakttagelser av naturen och
barnasjälarna. Det mångskiftande upplysnings- och
uppfost-ringsarbetet skall stå i en bärande idés tjänst. Uppfostran
skall sträva att organiskt utveckla individen från barnets första
stund till den andliga mognaden vid 25-årsåldern. Denna
utveckling möjliggöres blott genom att man sätter ting vid
sidan av ord, föredrager verkligheten framför böcker, sätter
viljefostran i stället för dressyr, skarpa sinnen och en sund
kropp i stället för andlig och lekamlig tafatthet. Ej för de
olika människobarnen men väl för vars och ens olika
utvecklingsstadier krävas olika skolarter, men dessa böra alla vara
fyllda av religiositet, realitet, samtid, fosterland och
kroppskultur.
Vår nämnda läroverksstadga låter
undervisningsinstitutionerna däremot organiseras med hänsyn till vad man ansåg
kulturen, prästbildningen, yrket kräva. Allmän- eller själs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
