Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRNÄMSTA LÄROVERKSSTADGA I 13
slags frivillig stadsfolkskola för gossar. (Denna
dubbelinstitution å latinläroverkets nederstadium var sålunda ett slags
latinbemängd, torftig, nyttighetsbetonad bottenskola; men den
utvecklades allt mer, tills den efter 1832 ä 1849 blev en
real-linje, som förde fram till universitet.) Comenius ville i stället
förvandla den grundskolan till en helt folklig, allmänbildande,
sexårig botten- och folkskola (vilket vissa av grundskolans
delar och motsvarigheter i någon mån blevo genom 1842 års
folkskolestadga och än mer genom 1927 års läroverksreform).
1 främmande språk åsyftar latinläroverket (eller SO 1649)
skickligheten att läsa och skriftligt efterbilda; Comenius åstundar
blott en enkel färdighet att tala och läsa. Enligt Comenius
borde de moderna språken, speciellt grannlandets, läras före
latinet och det ej genom böcker utan genom samtal med
personer, som hade det andra språket till sitt modersmål. Många
ha i senare tider berömt en av SO:s skapare, Rudbeckius,
för att han infört moderna språk i gymnasiet. Men han
skulle heligt bedyra sin oskuld, om han hörde det påståendet.
Och naturligt nog saknas moderna språk även i SO 1649,
liksom det sedan vanligen saknades ända till 1807 i de
kyrkliga latinläroverken.
Medan latinet haft huvudsakligen blott allmänt (formellt)
bildande syfte i läroverket, borde det enligt Comenius
inhämtas endast av sådana som skulle komma att behöva det
for sitt yrke. Han anbefaller endast 2 ä 3 års latinstudier
och det blott för vissa gossar över 13 år. Han åberopar sig
nämligen pä hur fort kockar i krigstider lära sig språk i
utlandet; också upptogo hans grundläggande latinarbeten ett
slags modernt kökslatin. Enligt läroverksstadgan 1649
däremot borde auktorernas språk vara klassiskt rent; och den
föreskriver 8 års latinstudier för alla elever i den egentliga
latinskolan, — ett antal år som de facto ökades till minst 12
för flertalet. De ägnade 3/4 av timantalet åt latin och
grekiska; så gott som all undervisning bedrevs på latinska språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
