Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
io8 B. RUD. HALL
I organisatoriskt avseende är SO närmast en kopia av
Linköpings och Strängnäs läroverk. I principiellt och
metodiskt hänseende utgör den en sammanställning av vad t. ex.
Rudbeckius arbetat för i 40 år och genomdrivit i 1637 års
skollagsförslag, och av vad hans vän Stigzelius plockat
samman ur spanska, ratichianska och nederländska
metodikauk-toriteter. Det var blott vissa små medgivanden, som i SO
1649 gjordes åt de statliga och borgerliga intressena.
Däremot kommo Comenii tankar att tidigt vinna ett visst gehör
å svensk mark i Tyskland: i Stralsunds gymnasiestadga 1643
och i Magdeburgs 1658 — liksom konsistorieorganisationerna
och kyrkodisciplinen voro avsevärt modernare i svenska bygder
å andra sidan Östersjön (inklusive Balticum och Finland) än
i det egentliga Sverige. Hos oss är det tydligtvis de äldre
biskoparna och skolmännen, som genom SO 1649 än en gång
i stor utsträckning hävdade sin gamla rätt att bestämma över
läroverken. Deras makt var ännu for stor för att traditionen
skulle kunna brytas, och Comenii latin var alltför undanskjutet
och oklassiskt; han hade ock gått alldeles för långt — i
varje fall för sin tid — i sina organisationsreformer. Klyftan
mellan humanismen och realismen var svåröverkomlig, även
efter det humanismen gjort sina realistiska och nationella små
utbyggen å läroverkens överstadier. Ej ens Comenii små
parlörer blevo anbefallda i SO. Delvis bearbetade vunno de
dock efter hand insteg i läroverken och tjänade dem under
200 ä 250 år. Och småningom utvidgades realbildqingen
inom och utom latinklasserna. Men först Rousseau och Fröbel
skulle ta fasta på och vidare utveckla alla de bärande idéerna
i Comenii reformprogram och det i delvis mycket starkt
framträdande motsättning till de idéer, som erhållit ett så
tilltalande uttryck i Sveriges läroverksstadga 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
