Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - B. Rud. Hall. Sveriges förnämsta läroverksstadga och världens första folkskoleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRNÄMSTA LÄROVERKSSTADGA I 13
övningsböckerna Vestibulum (försalen), Janua (dörren), Atrium
(salen), Thesaurus (skattkammaren).
I nära nog alla väsentliga hänseenden (utom de
religiöst-moraliska) förelågo sålunda uppenbara motsättningar mellan
vår läroverksstadga 1649 och Comenius.
I avseende å metodiska och andra reformer förefinnas
emellertid vissa likheter mellan dem. Men dessa omfatta
mestadels blott sådana didaktiska inslag, som voro ett slags
commune bonum åtminstone bland något så när dugliga
skol-män. T. ex. följande, uttryckt i all korthet: Uppfostrans mål
är fromhet, vältalighet och kunskaper. Undervisningen skall
framskrida stegvis, taga hänsyn till ålder och mogenhetsgrad,
icke uttrötta eller uttråka eleven. Under morgontimmarna
skola övas förstånd och minne, under eftermiddagen tunga
och hand. Tukten skall vara mild och bruket av
kroppsstraff inskränkas. Skilda skolrum böra finnas för de olika
klasserna. Skolsalen skall vara ljus och behaglig.
Comenius har lånat mycket av den gångna tiden: från
sin skolgång, från Quintilianus, Vives o. a. Från samma
metodiker hade ock SO 1649 öst stora delar av sin didaktik.
Att något enda uttalande i SO skulle härleda sig enbart
eller närmast från Comenius, kan näppeligen påvisas.
Skillnaden mellan hans och SO:s ösande ur samma källor är den,
att SO står på den nedärvda grunden — och det på det
vackraste sätt, kunde man tillägga. Den bibehåller därvid den
gammalsvenska organisationen och lånar utländsk
detaljskildring åt sådana undervisningsprinciper och metoder, som redan
länge varit åtminstone i viss mån införda vid de svenska
läroverken. Comenius däremot lånar blott enstaka allmänmänskliga,
ganska självklara satser från de gamla förebilderna, lånar
uppseendeväckande didaktiska maximer och en partiellt ny
psykologisk-pedagogisk grundåskådning från t. ex. sin samtida
Ratich, men han bygger själv en jämförelsevis ny organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
