Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Läroböcker i kristendomskunskap - Granskningsmännens utlåtanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
135
Thomasson: »Vägen till livet. Till barndomsskolors och
konfirmandundervisningens tjänst» användes vid
kristendomsundervisningen vid de i K. kung. den 23 maj 1920 omförmälda
läroanstalter.
Granskningsmännens utlåtanden.
Överlärare Emil Eljas:
Lärostoffet för folkskola och konfirmationsskola har här
sammanförts i en bok. Härvidlag får dock hänsyn tagas till att
folkskolan är obligatorisk men konfirmationsskolan är frivillig.
Med hänsyn till folkskolans obligatoriska karaktär föreskriver dess
undervisningsplan, att undervisningen i kristendom bör bedrivas
så, »att den ej kommer i strid med det nutida samhällets krav
på tankefrihet för de enskilda individerna», och undervisningen i
den kristna tros- och sedeläran har även givits en mer etisk
karaktär i anknytning till bergspredikan. Det är däremot ej något
som hindrar, att en mera dogmatisk undervisning meddelas i den
frivilliga konfirmationsskolan. Till följd av skolornas olika
karaktär och därav eventuellt följande olika lärostoff är det ej alltid
självklart, att de båda skolformerna äro betjänade av en
gemensam lärobok. I många fall komme väl undervisningen att drivas
så, att både de för folkskolan och de för konfirmationsskolan
avsedda delarna läsas i folkskolan, och härigenom skulle
undervisningsplanens syftemål om »tankefrihet för de enskilda
individerna» kunna omintetgöras. Jag vill därmed ej hava sagt, att
så skett i föreliggande arbete, som tvärtemot utmärker sig för stor
hänsyn härvidlag. Dock synes det mig, att det dogmatiska
innehållet i några fall allt för mycket inkränktat på det etiska,
även i de för folkskolan avsedda delarna. Bergspredikan utgör
knappast arbetets stomme i den utsträckning undervisningsplanen
avsett. Och att i en trosframställning, som enligt dess föreskrifter
skall anknytas till bergspredikan, söka inpassa treenighetsläran,
låt vara i modifierad form, är enligt min mening att allt för hårt
pressa undervisningsplanens anvisningar. Dispositionen borde i
stället gjorts mera docent risk. Att Gud, Fadern, (sid. 55—65) i
huvudsak hålles fjärran från det personliga frälsningsverket och
detta (förnämligast grundat på utsagor ur Johannesevangeliet)
tillföres en tredje gudomsperson måste för lärjungarna medföra en
olycksdiger och förvirrande splittring i deras gudsuppfattning.
Redan nu är det en av undervisningens svåraste uppgifter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
