Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Edvard Strömberg. Handledaren och lärarekandidaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 EDVARD STRÖMBERG
Det är, som redan antytts, det flärdfria dagliga arbetet,
som lärarekandidaten skall införas i. De former, som detta
rör sig i, växla i större eller mindre grad med varje lärare.
Den intelligente och vakne lärareadepten har alltså under
auskultationerna tillfällen, som väl aldrig återkomma, att
anställa jämförelser mellan olika lärareindividualiteter och olika
pedagogiska metoder. Om han är kritiskt lagd — och
vilken lärarekandidat är inte det? — bli hans rön nog delvis av
negativ art, ty varje pedagog har sina skröpligheter. Men
må han inte fördenskull fördöma provåret. De negativa
erfarenheterna aro också värdefulla, bl. a. därigenom att det
stärker självförtroendet att hos andra se fel, som man själv
är eller tror sig vara fri från.
Lärarekandidatens farligaste vedersakare är inte
handledaren, utan hans egna nerver. En kortare eller längre praktik
före provåret hjälper honom naturligtvis att hålla dessa i
schack, men kan också ha gjort vissa ovanor väl rotfasta.
Under alla omständigheter förblir nog medvetandet om
prov-årsbetygets stora betydelse för hans framtid ett irriterande
moment. Nervositeten kan taga sig uttryck på flera sätt.
Den så vanliga benägenheten att upprepa eller bekräfta varje
riktigt svar, en vana som verkar tröttande på åhöraren, är
väl från början att skriva på nervositetens konto. Det
gäller ju att vinna litet tid för att hinna förbereda nästa fråga;
att på rak arm formulera en fråga, som slår huvudet på
spiken, är en logisk färdighet, som kräver åtskillig övning.
Att en lärarekandidat stuvar om en fråga ett par gånger,
innan han finner den lämpliga formuleringen, är därför inte
så ovanligt. Hos den som naturen utrustat med goda
talegåvor, får nervositeten gärna utlopp i ett ordflöde, som för
lärjungen försvårar uppfattandet och assimilerandet av det,
som skall inhämtas. Handledaren får därför alltemellanåt
anledning att påpeka, att även pauserna i en framställning ha
sin stora pedagogiska betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
