Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Folke Borg. Tre läroböcker i zoologi för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 O
3 1 o anmälningar och »recensioner
gående samma uppgift i Bohlins bok. Det borde nog framhållits
(samma s.) att förbindelsen mellan simblåsa och svalg, som omtalas
hos gädda, visst icke finnes hos alla fiskar. S. 154 har ordet
»frömjöl» insmugit sig i st. f. ståndarmjöl. Om korsspindeln
och övriga spindlar (s. 162 f.) uppges, så vitt jag kunnat se,
endast att de andas med trakélungor; i karatäristiken s. 166 får
man emellertid veta att andningsorganen äro »trakéer eller
trakélungor» ; på liknande sätt säges s. 128 att kräftan (typ för
leddjuren) har kitinpansaret uppdelat i »ledstycken», s. 166 i
karak-täristiken av leddjuren att deras kropp är »segmenterad» och s. 194
i en liknande karaktäristik att »deras kropp är uppdelad i ledstycken
eller segment» ; vad maskarna (daggmasken) beträffar, anges dess
kropp vara uppdelad i »ringar eller segment»; en enhetlig
nomenklatur vore nog här att rekommendera. S. 166 beskrives
målar-musslan som typ för musslorna, men s. 167 avbildas (efter
Pfurt-scheller) vad förf. kalla »flodmusslan», vilken f. ö., så vitt jag
kunnat se, ej nämnts i texten, vilket däremot (s. 169) är fallet med
damm-musslan. Tagghudingarna anges (s. 179) äga »ett hudskelett»;
då samma uppgift (och samma ord) återfinnes också då det är tal om
kräftan (s. 128) kan missförstånd knappast undgås; bättre hade
då varit att för tagghudingarnas del använda uttrycket »skelett i
huden», vilket också återfinnes i karaktäristiken s. 194. De enkla
anvisningar, som s. 197—98 givas för fångst av djur i
stillastående vatten, synas skäligen onödiga, såvida de ej äro
uteslutande avsedda för elevernas självstudier, vilket dock ej synes
vara meningen. S. 198—200 talas om »vattenlöparen», »dykaren»,
»ryggsimmaren» etc., som om blott en enda art funnes av resp.
former; det vore kanske bättre att här söka giva läsarna åtminstone
någon föreställning om artrikedomen bland insekterna. Då det
på tal om fiskodling (s. 210) säges att »man blandar härvid rom
och mjölke av sådana fiskarter, som man önskar inplantera»,
etc., så ligger nog för den icke initierade läsaren ett missförstånd
— nämligen att det är fråga om något slags korsningsförfarande —
synnerligen nära. S. 119 säges vitlingen anträffas nära kusterna,
s. 213 däremot ute på djupt vatten. S. 217 nämnes snurrevad
utan någon förklaring av dess konstruktion, och den förklaring
som sedan lämnas (s. 218) säger mycket litet; emellertid torde
en närmare beskrivning just av detta tämligen nymodiga
fiskredskap vara mera av nöden än beträffande flertalet andra.
Vad det språkliga beträffar, finnes föga att anmärka; stilen är
oftast klar, redig och lättfattlig. S. 20 förekommer dock en me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
