Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Henrik Petrini. Förslag till reform av ä-ljudets teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSLAG TILL REFORM AV Ä-LJUDETS TECKNING
3
sätt, om så skulle behövas? Jo, svarar man, det hörs på
bokstavens namn, att ä är tecknet för ^-ljudet. Detta är ju
inte något skäl alls, eller skall t. ex. bokstaven z vara tecken
för båda vokalerna ä och a? eller för de båda bokstäverna
^ och / var och en för sigf eller båda tillsammans i den
ordning de stå, alltså först st? eller tvärtom för ts?
Vi se att det nog är säkrast att inte utgå från några
»principer», d. v. s. förutfattade meningar, alls och spekulera
ins blaue, utan vi böra först se efter, hur det är, och sedan
tänka efter vad som kan göras för att få stavningen bättre,
men inte alls bekymra oss om något ouppnåeligt ideal ty,
som bekant, »det bästa är fiende till det bättre».
Om vi således gå metodiskt till väga, så kunna vi skilja
på stavningen i obetonade och betonade stavelser och enbart
hålla oss till huvudordens stavning.
I. I obetonad stavelse är ^-ljudet ofta nog icke skarpt
åtskilt från ^-ljudet såsom i frieri, eskort m. fl., och stundom
är det ett ljud som närmar sig ö såsom i böcker, fönster.
Man kan då ha anledning antaga, att ^-ljudets teckning skulle
vara betydligt svårare i obetonad än i betonad stavelse. Går
man nu igenom ordlistan så finner man, att det är alldeles
tvärtom. Det visar sig nämligen, att ^-ljudets stavning följer
den utomordentligt enkla regeln:
Ä-ljudet stavas i obetonad stavelse uteslutande med e i
svenska ord, t. ex. aderton, bergamott, fiende, hotelse etc.,
omkr. 50 st.
Anmärkning. Ordet säteri ser ut att utgöra ett
undantag, men det är endast skenbart. Här syssla vi endast med
huvudorden, medan säteri är ett avlett ord och hör således
inte hit. Huvudordet säter har ä i betonad stavelse.
Till vår angenäma överraskning stöta vi således på en
enkel och undantagslös regel genast från början, och det till
och med i en språkfråga, där det ju annars heter: ingen
regel utan undantag. Orsaken till detta säregna förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
