- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjunde årgången. 1931 /
8

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Henrik Petrini. Förslag till reform av ä-ljudets teckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

HENRIK PETRINI

orkäster, pändel, pängar, pänsel, pärsika, päst, presänning,
prässa, propäller, regemänte, reglemänte, vagn, räktangel,
räktor, ränsa, räst, säkt, skäptisk, svan, svänsk, Sv är ge, siäsia,
semäster, späx, stipändium, säx, tämpel, tämpo, tännis, tär ni,
iärrier, tränne, trätti, trätton, tväggehanda, tvänne, tärror, tärs,
Äfcatf, värmut, värb, värk, värs, värv, vässla, älfenbeji2
älva, äller, äljest, ängels k, änkel.

De återstående (110) orden äro mindre vanliga, men då
äro de desto lättare att ikläda svensk dräkt, i den mån de
kunna anses ha vunnit burskap i svenska språket. Många
av de uppräknade orden skrivas redan nu med men det
är bäst att ta allihopa, på en gång, så är det gjort.

Någon jämkning kan göras i fråga om de vanliga orden
den och men. Att ändra den till dän och men till män kan liksom
ändringen av det till dät synas endast vara ett
konsekvens-makeri, som vore till ringa gagn mot den stora förargelse
en sådan ändring skulle medföra. All ändring i stavningen
medför obehag för somliga, och obehaget kan sparas till
sådana fall, där man kan göra mer nytta med ändringen. Dessa
ord äro så vanliga att den oregelbundna stavningen inte är
svårare att inlära än den unika stavningen av ordet och.

En motivering för dessa undantag kan hämtas ifrån att
dessa ord äro obetonade, och av den anledningen kunna de
stavas såsom obetonade stavelser med e. Detsamma gäller
om det obetonade distributiva per, ofta skrivet pr utan e.

I fråga om ordet men upptager ordlistan formen män,
när det är betonat såsom i uttrycket »ja, ja män». Man
kunde följa akademins exempel och teckna det obetonade
den med e, men det betonade med ä, det är väl inte värre
att stava dän med ä än att stava t. ex. vän med ä.
Detsamma gäller om det.

Av det sagda framgår följande förslag till reform av ^-ljudets
teckning i huvudord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1931/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free