Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Henrik Petrini. Förslag till reform av ä-ljudets teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSLAG TILL REFORM AV Ä-LJUDETS TECKNING
9
I. Ä-ljudet tecknas med e i obetonade stavelser, i det
obetonade per och i den obetonade artikeln den, det.
II. Långt ä-\]uå tecknas med ä.
III. Kort betonat ä-\jud tecknas med e framför j samt i
betonad slutstavelse av flerstaviga ord, som inte sluta på ng,
eljest med ä.
För att dessa regler skola gälla utan inskränkning erfordras
följande reformer:
Under I: ä rättas till e i 17 å sid. 4 angivna
främmande ord.
Under II: e utbytes mot ä i två svenska och 14 å sid. 5
angivna främmande ord.
Under III: ä utbytes mot e i de fem orden gepäck, geschäft,
gesäll, porträtt, reträtt, e utbytes mot ä i 90 å sid. 6 angivna
tämligen vanliga ord och ytterligare i 110 mindre vanliga
främmande ord, allt efter som de närmare införlivas i språket.
Denna reform kan inte anses definitiv, men vi ha uppnått
en bra station på vägen, om den blir genomförd, ty
stavningsreglerna äro övervägande enkla. Men ett rätt stort
godtycke vilar- vid ett par av dem, nämligen dels att betonat
kort ä-\]uå skall stavas med e framför j och dels att det
i allmänhet skall stavas med e i slutstavelse. Det förra fallet
omfattar 45 ord, de flästa svenska, så att när den reformen
att stava även dessa med ä en gång är gjord, så är den
definitiv. Värre blir det med det senare fallet, ty det
omfattar rätt många ord, över 300 stycken, låt vara att
åtskilliga av dem inte kunna räknas redan vara införlivade i svenska
språket. Och sedan kommer nu detta till, att nya
främmande ord ständigt strömma in i vårt språk och behöva en
svensk dräkt. Det gäller då att passa på och försvenska
dem successivt och efter riktiga principer, så att det inte
kommer att behövas någon mer storstädning.
Nu finns det som vi sett intet ursprungligen svenskt
fler-stavigt ord med betonat ä-\jud i sista stavelsen, utan samt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
