Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Fr. W. Foerster. Religion och karaktärsuppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
framhåller också, att han anvisat medel att religiöst påverka den
moderna människan och särskilt nutidens ungdom. Man kan dock
med skäl betvivla, att den moderna människan är mottaglig för
en påverkan, vars syfte är att uppnå det medeltida helighetsidealet,
och som har sina utgångspunkter i en uppfattning, vars allmänna
utbredning skulle medföra en återgång till medeltidens klerikala
åskådning med dess konsekvenser för hela det andliga kulturlivet.
Enligt Foersters mening skulle man draga ett brett streck över
de senaste århundradenas utveckling på den andliga kulturens
område och återupprätta auktoritetstron, varmed naturligtvis skulle
följa religionstvång och prästvälde. Kan icke denna reaktion
genomföras, står man, menar Foerster, inför »västerlandets
undergång».
I själva verket är således Foersters bok i fråga om det för
uppfostran uppställda målet i hög grad otidsenlig. Detsamma kan
sägas om den art av religiös och moralisk påverkan på nutidens
ungdom som Foerster förordar. Boken har nämligen en
pedagogisk del, som innehåller anvisningar härom. Författaren
förordar här den induktiva metoden, som i detta fall består däri,
att man med utgångspunkt från lärjungarnas egna erfarenheter
söker klargöra deras etiska begrepp på sådant sätt, att dessa bli
deras personliga egendom och sålunda motivbildande krafter i
deras liv. Men Foerster nöjer sig icke med en blott sedlig
påverkan utan fordrar, att religionsläraren även skall söka omvända
den ungdom, som står under hans ledning, till den ortodoxa
kristendomen. Detta är blott en konsekvens av den uppfattning
han omständligt utvecklat angående religionens och moralens
förhållande till varandra, och enligt vilken endast den, vilkens hela
väsen blivit genomträngt av kristendomen, kan föra ett i verklig
mening moraliskt liv. Den pedagogik Foerster framställt i boken
kan således sägas vara omvändelsepedagogik, och den metod han
förordar torde icke vara utan beröringspunkter med jesuiternas
exercitier. Liksom Ignatius av Loyola vill Foerster, att
religionsläraren vid valet av medel skall ta stor hänsyn till barnens och
ungdomens natur, men med dessa efter individualiteterna
anpassade medel skola de alla steg för steg drivas in på samma väg
mot samma mål. Foerster har noga aktat sig för att säga, att
de skola föras till katolsk kristendom och i den katolska kyrkans
sköte. Men sedan ungdomen i ett protestantiskt land i åratal
bearbetats på det av honom angivna sättet, skulle det —
naturligtvis under förutsättning att verksamheten finge pågå ostörd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
