- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjunde årgången. 1931 /
14

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. A. Hadfield. Psykologi och moral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 8

I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER

lära av boken eller åtminstone funnit nöje i att läsa den. Den
torde i stor utsträckning ha bidragit till att den psykoanalytiska
åskådningen vunnit utbredning i vårt land. Författaren behandlar
huvudsakligen blott känslo- och viljelivets samt det omedvetnas
psykologi, men framställningen härom är i stort sett i
överensstämmelse med den psykoanalytiska uppfattningen. Han har dock
modifierat denna åskådning därigenom, att han upptagit Mc
Dougalls instinktlära samt Shands och McDougalls lära om
sentimenten. Till detta psykologiska innehåll har han anknutit etiska
reflexioner och på detta sätt kommit fram till en morallära, som
kan sägas vara i överensstämmelse med denna modifierade
psykoanalytiska uppfattning. Denna morallära har visserligen en helt
annan grundval än den kristna etiken, för så vitt som den har
en helt och hållet världslig motivering, men skiljer sig i övrigt
knappast nämnvärt från denna etik eller från vad man i de
kristna samhällena allmänt skänker moraliskt gillande.

I likhet med de psykoanalytiska författarna i allmänhet har
Hadfield den uppfattningen, att miljön har den avgörande
betydelsen vid personlighetens och karaktärens daning, och att
ärftligheten i detta avseende har blott ringa inflytande. Instinkterna
äro nedärvda, men alla andra tendenser, till och med de
intellektuella anlagen, ha uppkommit genom inverkan av miljön. Få
eller inga psykoneuroser eller karaktärsbrister äro ärvda,
förmodligen icke heller anlag till sådana, och ingen är född med
lastbara tendenser. Vad som kallas fallenhet, t. ex. för vetenskaplig
verksamhet eller skådespelarkonst, är icke beroende på ärftlig
begåvning utan på miljön i barnets hem. Barndomsupplevelserna
ha således enligt denna lära en utomordentligt stor betydelse; de
predisponera oss för nervernas och karaktärens ödeläggelse senare
i livet, och de grundlägga vår allmänna inställning till livet och
till oss själva. Författaren säger på ett ställe, att tron att
karaktärsdrag äro ärvda var förlåtligt, innan de moderna psykologiska
metoderna öppnat dörrarna för oss till de första levnadsåren.
Detta låter ståtligt och kan komma okunnigt folk att tro, att
psykoanalytikerna här verkligen upptäckt och vetenskapligt bevisat
något. I verkligheten inskränker sig det hela till att man
uppställt denna dogm om den tidiga barndomens avgörande
betydelse för människans senare utveckling, och detta har skett av
den anledningen, att dogmen var nödvändig i det psykoanalytiska
systemet. I själva verket är den systemets kanske svagaste punkt.
Med ömvändning av Hadfields anförda yttrande kan man säga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1931/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free