Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Stockholms geografi i huvuddrag. Utgiven av Geografiska förbundet i Stockholm - Vilh. Vessberg. Josef Wolontis. Industrialismens tidsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
tionshamn. Stockholm har allt mindre blivit vad det varit under
sekler: bergslagshamn (3/4 av rikets järnexport, denna nu till
Göteborg). Mälardalen har utsikt till att bliva ett betydande
industricentrum, men den därav skapade trafiken kan lätt komma att
gå Stockholm förbi genom den fördjupade Södertälje kanal och
Hammarbyleden. Järnvägar möjliggöra gcdsets transport över andra
havshamnar; geografiskt oeh topografiskt lider östkusten brist på
en naturlig koncentrationspunkt. En fördel för Stockholm å andra
sidan är Kiel-kanalens fördjupning, dess internationalisering och
förbilligade taxor, som givit Stockholm bättre trafikläge än förr.
Trots ovan anförda nackdelar har därför Stockholm under senare
år fått ökad betydelse som hamn, både i fråga om Östersjö-trafik
och Ocean-trafik.
[Sid. 243 heter det: Stockholm är i alldeles särskilt hög grad
gynnad (obs. gynnat!) av naturen. Sid. 345 heter det Upplands
län i st. f. Uppsala län.]
De ovan gjorda antydningarna kunna giva en föreställning om
arbetets mångsidiga och intressanta innehåll. Det bör med stor
fördel kunna utnyttjas i skolans geografiundervisning.
Vsbg.
Josef Wolontis: Industrialismens tidsålder. Kooperativa
förbundets bokförlag. Stockholm 1930.
Förfin, som redan förut på samma förlag utgivit tvenne
utmärkta arbeten i ekonomisk historia, »Människans hushållning
genom tiderna» och »Handelspolitiken», visar i detta tredje arbete
samma förmåga av klar översiktlighet och flytande stil. I ett
inledande kapitel diskuterar han industrialismens utvecklingsskeden
och fastställer från teknisk synpunkt följande fyra: det industriella
genombrottets tid i Storbritannien (de epokgörande uppfinningarna)
o. 1760—o. 1825; järnvägsbyggandets tidsskede 1825—o. 1880;
elektricitetens genombrottstid 1880—1914; motorismens skede, i
vilket vi nu leva. Från ekonomisk-organisatorisk synpunkt får
han följande med de tekniska parallella skeden: näringsfriheten,
den ekonomiska liberalismen; den fria konkurrensen;
sammanslutningssträvandena (karteller, truster); rationaliseringen. Efter
denna plan utför förfin sin översikt, sakrikt men ändå lättläst,
ofta rent av spännande, med många givande synpunkter. Särskilt
intressant är redogörelsen för »taylorismen» och »fordismen» under
det fjärde skedet, med deras förmåga att rationalisera arbetet och
nästan skrämmande resultat att göra arbetaren till en maskin, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
