Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Stockholms geografi i huvuddrag. Utgiven av Geografiska förbundet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 8
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
den administrativa gränsen: Sundbyberg, nästan hela Solna,
Djursholm, Lidingö villastad, en stor del av Sickla-landet och en del
av Huddinge. (Med flygtrafik skulle halvtimmesisokronen flyttas
till Uppsala och Strängnäs!) Stockholm är nu en typisk modern
storstad med city. Ett par kartskisser åskådliggöra utvidgningen
av Stockkolms bebyggda yta och förstädernas starkt ökade areal.
Stadsbilden har blivit oerhört mera komplicerad än förr.
Folkmängdens tillväxt åskådliggöres dels av kurvor, dels av kartor.
Från och med 1890-talet stark tillväxt, minskad 1916—1921.
Förortsbefolkningen under tiden till 1916 har ökats med i
genomsnitt 40 % pr femårsperiod. Förf. tror dock icke, att
förortsbe-folkningens tillväxt fortfarande skall uppvisa en sådan relativ
övervikt. Tillväxten av Stor-Stockholm har varit något så när
proportionell under 50—60 år. Om tillväxten fortfar i samma takt,
skulle Stockholm vara millionstad före 1960. Ett intressant
kapitel är »Hur Stockholm försörjer sig» av Olof Jonasson.
Det är enorma mängder livsmedel, som konsumeras: 300 milj.
kg. pr år (= 20,000 järnvägsvagnar lastade ä 15 ton). Av
viktsmängden kommer 45 % på mjölken (60 % av mjölktillförseln genom
Mjölkcentralen). Märkligt stor är konsumtionen av fisk (4 %) i
jämförelse med kött (5 %). Förf. uppvisar de olika
produktionszonerna. Av Stockholms livsmedel produceras 10 % utom Sverige.
Den sista uppsatsen handlar om »Stockholms hamn» och är
författad av H. Eneborg. Karakteristiskt för Stockholm äro de
många väl avgränsade hamnarna med specialiserad trafik.
Omkring hälften av de fartyg, som trafikera Stockholm, äro
Mälar-och skärgårdsbåtar; i fråga om antalet nettoton dock blott 1,8 milj.
av 1 o,45 milj. Inrikes godstrafiken är av stor omfattning, mest
massgods för byggnadsverksamheten (icke mindre än 900 tusen
ton sand och grus och 35 milj. st. tegel 1929). Det utgående
inrikesgodset är mest transito (stenkol, koks). Vad utrikestrafiken
beträffar, äro 2,25 mill. nettoton Östersjötrafik, 1,65 mill. annan
europeisk trafik och 0,9 mill. oceantrafik. Förhållandet mellan
lastad och lossad utrikes godskvantitet är 1 till 4. En stor
del av de utgående fartygen gå med barlast. Detta
missförhållande mildras genom lättheten att få massgods på nära håll
(Norrland) samt genom att det utgående godset till stor del är
av hög kvalitet och därför drager högre frakt.
Förf. visar, hur Stockholms hamntyp förändrats. Från
exporthamn har Stockholm övergått till regionalhamn med tämligen
jämn varubalans och sedan till importhamn eller typisk konsum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
