Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Knut Lundberg. Reflexioner kring en lärobok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFLEXIONER KRING EN LÄROBOK IOI
IOI
sanning, Jesus ville inskärpa eller något svårare ämne, han
ville förklara, gjorde han det ofta i liknelsens form. Jesu
liknelser äro bilder från naturens eller människornas liv.»
Abstrakt och oklar framställning möter också i kap. 7:
»Mästaren och hans lärjungar». Såsom prov må anföras: »Av sina
lärjungar fordrar Jesus full och hel avgörelse. Den som vill
tjäna Guds sak genom att träda i Jesu tjänst, han får icke
stå och halta på tvenne sidor.» Begreppet »avgörelse» är
här icke på något sätt förklarat, och den tillfogade bilden
tjänar just icke till att göra det hela tydligare. Vidare:
»Ibland fann Jesus till sin ledsnad, att hans lärjungar gingo
och samtalade med varandra om den lön, de skulle få i
him-melen. Jesus ville då göra klart för dem, att en sann lärjunge
gör det goda helt enkelt därför, att det är Guds vilja.
Naturligtvis skall Gud belöna den rättrådig-e. Men detta innebär
icke alls, att människorna kunna hava några slags anspråk
på Gud.» Bortsett ifrån själva sakfrågan — den förutsatta
situationen omtalas ingenstädes i evangelierna; i Mk. 10: 28
ff. och par. berättas raka motsatsen! — måste man fråga sig:
är detta en för barn begriplig framställning? Eller vad skall
man säga om följande »förklaring» i kap. 9: »När han (Jesus)
sedan kom med en alldeles ny uppfattning av buden och
stadgarna, ansågo de honom för en fosterlandsförrädare, som
hindrade rikets ankomst. En sådan man bragte ju olycka
över folket.» Denna mening torde i sin tur tarva en ganska
vidlyftig utläggning, som skulle förvandla de små till tämligen
fullfjädrade teologer. I samma kapitel stå följande tre
pedagogiskt lika orimliga »förklaringar»: »Det goda skall göras
helt och hava en bestämd mening.» »Det finns för honom
inga gränser och undantag, när det gäller Guds vilja.» »–-
gott och ont är något, som beror på lydnaden i hjärta och
sinnelag för Guds vilja.» I uppståndelsekapitlet läsa vi (s. 36 f.):
»Tvenne ting ha hjälpt lärjungarna över den svåra krisen och
bidragit att öppna deras ögon.» »Under det att de tre kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
