Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Knut Lundberg. Reflexioner kring en lärobok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFLEXIONER KRING EN LÄROBOK IOI
otvivelaktigt ett missgrepp att överhuvud av Jesu ord vilja
göra ett om än så anspråkslöst system. Termen »Jesu lära»
borde nu vara ohjälpligt föråldrad. Jesus var ingen filosof
eller systematiker utan förkunnaren och profeten, vilkens ord
äro laddade med sprängstoff. Det gäller därför att gripa fatt
på de enskilda centra och låta dessa utöva sin verkan.
Och nu några ord till närmare realgranskning. Rörande
totalbetraktelsen i den historiska delen torde enligt min
mening icke så mycket vara att säga. Förf. har tillägnat sig
nutidens historiska syn och i allmänhet meddelat eller antytt
så pass mycket av kritiska synpunkter, som lämpligen torde
kunna ske i en lärobok av detta slag. På ett par punkter
måste dock en bestämd anmärkning göras.
Underverksberättelserna få en alldeles för snäv behandling i kap. 6 (sid.
16): om helbrägdagörelserna hade säkerligen mer kunnat sägas,
och de följande antydningarna äro alldeles otillräckliga till
belysning av berättelserna om s. k. naturunder. Synnerligen
olyckligt är också försöket att i kap. 15 ersätta uttrycket
»den tomma graven» med »uppståndelsetron». Egendomligt
snäv finner jag vidare förf:s behandling av intåget i Jerusalem,
av vilket mycket mer hade kunnat göras. Och varför kommer
det messianska momentet icke alls till sin rätt i skildringarna
av domen och döden? Besynnerligt är också, att förf. både
närmast före och under denna sista Jerusalemstid utelämnar
en hel del mycket viktigt material som hade kunnat göra
skildringen synnerligen åskådlig (sid. 29, 31, 33). Av detaljer
fäster jag mig slutligen vid att »förklaringen» framställes
såsom en Jesu upplevelse. Den var väl dock de tre lärjungarnas.
— Förf:s framställning är tydligen av princip byggd på de tre
synoptiska evangelierna, även i fråga om dagen för Jesu död.
Men varför citeras då plötsligt i kap. 14 icke mindre än fyra
gånger (sid. 33 och 35) sådana notiser, som blott stå i det
fjärde evangeliet?
Vad den systematiska delen beträffar, har jag redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
