- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjunde årgången. 1931 /
115

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henrik Petrini. Om teckning av dubbla konsonanter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM TECKNING AV DUBBLA KONSONANTER III

dtibbelkonsonanten är tabu. Däremot har man inte hyst några
betänkligheter emot att sätta dit en dubbelkonsonant, där
originalet hade enkel, t. ex. kräpp, även när det sker alldeles
i onödan såsom i roll (röle). Då nu de dubbla konsonanterna
i främmande språk inte ha samma uppgift som i svenskan
— om de ha någon uppgift alls — så är det tydligt, att de
främmande orden i svenskan endast ställa till oreda med sina
dubbelkonsonanter. Ordlistan upptager över 320 sådana ord,
och vilken oreda dessa ställa till framgår bäst därav, att inte
ens den mäst vane’ konststavare är absolut säker på
stavningen av dessa ord. Så skall man skriva atavism med ett
t men attackera med två, och ck till på köpet.

Jfr f. ö. agré—aggregat—agreabel, barrikad—borickå,
barett—barriär, balett—ballad, batong—batteri, desertör—dessert,
filipin—filippik, karikatyr—karriär, perenn—perrong,
pali-sander—palissad, polera—pollet, safir—saffia7i o. s. v. in inf.

Då åtskilliga hithörande främmande ord ha blivit
gemensam egendom för alla svenskar, så är det på tiden, att man
ikläder dem en svensk dräkt och låter dem följa den
undantagslösa lag, som gäller för svenska huvudord:
Inga dubbla konsonanter i obetonad stavelse.
Härav följer, att man får en enkel regel för innanläsningen:
Betoningen lägges på den stavelse som- innehåller en
dubbelkonsonant, varvid de?i betonade vokalen alltid är kort.

De vanligaste främmande ord som sålunda skulle få en
ändrad stavning äro följande:

akompanjera, akord, akurat, akusativ, akuschörska,
akvisi-tion, afekt, afisch, afär, agregat, agresiv, alegori, alians,
ali-gator, amoniak, amunition, analer, anektera, anotera, anuitet,
anulera, aparat, aparition, apell, aplicera, aplåd, aportera,
aposition aprobabel, aproximation, arangemang, arest,
ariär-garde, artileri, asessor, asimilation, asistans, asociation asurera,
ataché, atack, atentat, atest, atiralj, atrahera, atrapp, atribut,
balad, balong, barikad, bariär, basäng, bateri, bisera, bisektris,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1931/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free