Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Nat. Beckman. Vår skolas historia II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
medveten om kollegieprotokollens ensidighet som sådant. Det är
klart, att förf:ns egen mångåriga erfarenhet som lärare framlyser
och bestämt hans omdömen. Den som följt med hans livliga
deltagande i den pedagogiska diskussionen, känner väl igen hans
synpunkter, som anmälaren och med honom väl de flesta lärare
dela. Upprepade gånger får han anledning att vända sig mot
den moderna skolbyråkratismen, som skapat ett formalistiskt
upp-fostringssystem och som »gör en bullersam skriftlig process till
det normala i skollivets personliga småkonflikter». Värdefullt är
det rika illustrationsmaterialet, icke minst de många teckningarna
av skaradjäknar.
Under rubriken »Ögonvittnen» meddelas först en lång rad
uttalanden om staden och skolan. Det i många avseenden
intressantaste bidraget är utdragen ur fru Agata Thengbergs brev
till sin son Adrian i Uppsala från åren 1841—1852. Fru Th.
var en av de många för våra stiftstäder typiska prästänkor, som
höllo inackordering för skolpojkar och förr även magistrar. Många
sedan bemärkta män bodde hos henne, bl. a. Johannes Sundblad,
den kände förf:n till skol- och Uppsalaminnen, och framför alla
hennes käraste inackordering: Gunnar Wennerberg, som bodde
hos henne både som skolpojke och lektor. »Gunnar tjusar hela
världen med sitt lyckliga sätt», »gymnasisterna avguda honom»,
heter det. De okonstlade breven ge oss en mängd intressanta
upplysningar om personer och tidsförhållanden. Hon talar om
matpriser, bjudningar i staden, »abituribaler», befordringsfrågor
och mycket annat. En farlig konkurrent hade hon i sin yngre
syster Bätti, men trots konflikter tyckas de båda systrarna varit
mycket fästa vid varandra. Kosthållet hos fru Th. var tydligen
både gott och billigt: hon bjöd bl. a. på gödkalv, hare, gris och
oxkött, »på alla fasoner tillagat», och därtill kaffe för 28 skilling
om dagen. Hon höll vid högtidliga tillfällen bjudningar för sina
inackorderingar med fågel och bärvin av egen tillverkning.
Mycket roliga äro även sedermera rektor Ernst Olbers bidrag (1845
—1856, utdrag ur en outgiven självbiografi). Hans slutomdöme
är, »att vi uppfostrades till enkla seder. . . samt lärde oss att veta
hut, och av allt detta har ungdomen nog nytta».
Utförligast äro förfrns egna memoarer. De giva ingen
skönmålning av »den gamla goda tiden» men innehålla icke heller
något gnäll över orättvisor o. d. och äro pietetsfullt hållna, med
kritiken mildrad av tillgivenheten för personerna. Man får göra
bekantskap med ännu ett par inackorderingstanter, »mostrarna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
