Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Medgivna läroböcker i kristendomskunskap - Granskningsmännens utlåtanden: Gunnar Norberg över Klefbeck-Wijkmark, Lärobok i kristendomskunskap för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oo
KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN 2 o I
—• Sid. 204: »Han (=John Williams) förtjänar ärenamnet Australiens
apostel» (i st. f. »Söderhavets apostel»). — Inför 11-radiga stycket
om David Livingstone sid. 204, jämfört med likradiga stycket om
samme man sid. 190, frågar man sig, varför en hoparbetning av
de tvenne traditionerna icke ägt rum. Sid. 205: »I Ostafrika
verkar Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och i Kongo Svenska
Missionsförbundet.» Saknaden av en tidigare orientering i fråga om
de båda religiösa sammanslutningarnas historiska uppkomst gör sig
här påmind. — Ibid.: »Kinesen är mycket from» o. s. v. Efter
genomläsande av det följande är man böjd för att instämma
med Edv. Lehmann: »Kinesen är ett världens barn.» I varje
fall torde vara svårt att bringa de många besvärjelserna i
samklang med pietetskänslan; ur denna får man man icke — såsom
här skett — härleda animismen. — Sid. 207: »Det är tydligt
att varken shintoismen eller buddhismen komma att spela någon
roll i den nya hastiga utvecklingen. Återstår att se, om
kristendomen skall kunna göra det.» Sistnämnda yttrande synes mera
färgat av eftertankens kranka blekhet än av den tro, som
försätter berg. —t Ibid.: Att nämna »sudras» men icke paria är
föga rimligare än att (sid. 209) ställa begreppet »Nirvana» i
samband med brahmanismen, där det mera sällan användes, men helt
förtiga det vid framställningen av buddhismen, där det dock är
»den grundidé, vari alla flöden strömma samman» (Poul Tuxen).
-— Sid. 209: Påståendet, att »det är i stort sett brahmanismens
filosofi som går igen i Buddhas ’4 heliga sanningar om lidandet’»
torde vara alltför summariskt. — Sid. 211: »Asketiska övningar
äro därför högt uppskattade och bedrivas av somliga (dervischer
o. d.) helt yrkesmässigt.» Det från Persien och Islam härrörande
ordet »dervisch» är ingalunda en gängse beteckning för en
yrkes-asket inom hinduismen. — Ibid.: »Trenne namn må nämnas:
den pietistiske missionären Kristian Fredrik Schwarz (i st. f.
Schwartz) på 1700-talet i södra Indien, baptistmissionären William
Carey i Bengalen vid 1800-talets början och skotten Alexander
Duff mot slutet av århundradet.» Redan den språkliga kongruensen
hade krävt ett kort angivande av platsen för Duffs aktiva
missionsverksamhet. Då nämnda verksamhet påbörjades år 1829 och
avslutades 1864, verkar den här meddelade tidsbestämningen mindre
exakt. — Sidd. 211—212: »Svenska kyrkan har efter världskriget
fått en ansvarsfull uppgift i Indien. Den har fått övertaga tyskarnas
mission därstädes. Ett svenskt missionsstift med egen svensk
biskop har därför upprättats bland tamulerna i Indien.» Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
