Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kungl. Skolöverstyrelsen. Medgivna läroböcker i kristendomskunskap - Granskningsmännens utlåtanden: Gunnar Norberg över Klefbeck-Wijkmark, Lärobok i kristendomskunskap för realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 KUNGL. SKOLÖVERSTYRELSEN
2 o I
Ehuru förff. i förordet till denna nya läroboksdel uttryckligen
framhålla, att den »innehåller alla de kursmoment, som i
undervisningsplanen äro anbefallda för realskolans avslutningsklass»,
saknar man dock i densamma ej blott en »återblick på
profetismen» utan ock »den fördjupade framställning av Jesu förkunnelse,
vartill — enligt nämnda plan — undervisningen i den kristna
tros- och livsåskådningen skall ansluta sig. Saknaden av en dylik
återblick och fördjupad framställning torde dock komma att visa
sig föga kännbar, då den ena såväl som den andra lämpligen
bör kunna ges på grundval av Första delens framställning av
»Israels historia», resp. »Jesu lära». Skada blott, att förff. ej
kunnat följa samma sunda utgallringsprincip även beträffande den
»återblick på huvudmomenten i den kyrkohistoriska utvecklingen»,
som kursplanen föreskriver. Att så ej kunnat ske, torde sannolikt
till väsentlig del bero på vissa metodiska brister, som vidlåda den
kyrkohistoriska framställningen i Del. I: 2 av föreliggande arbete
och vilka av undertecknad i ett tidigare avgivet utlåtande redan
anmärkts. På grund av nämnda brister ha förff. här ansett nödigt
att ge en hela 30 sidor stark framställningen av kyrkohistorien,
fylld av ett för lärjungarna till stor del alldeles nytt kunskapsstoff.
Att vid en dylik »återblick» de ungas minne ej bör betungas med
mindre betydande namn, data och andra detaljer, borde, synes
det, vara en tämligen självklar sak. Vad förff. i det avseendet
likvisst tillåtit sig, framgår — förutom av ett 40-tal nya årtal —
exempelvis av sid. gi där Eskilstuna-stiftets upprättande (men ej
dess upphävande) nämnes, sid. 100, där det på tal om
Schleier-macher heter: »1822 utkom hans betydelsefulla arbete »Den
kristna tron.» — Härigenom öppnades en ny och tryggare väg
för teologien (bättre namn: religionsvetenskapen)», samt sid. 102,
där man (för andra gången) om Tolleson får veta, att han var
»kyrkoherde i Danviken, sedan i Närtuna», och om den (förut
ej omtalade) »sydsvenska pietistprästen Murbeck», att han »en tid
hade sin verksamhet i Stockholm (bekant genom sin postilla, en
mycket kär bokskatt i tusentals svenska hem)». — Förff:s förkärlek
för ofruktbar detaljkunskap, omogna hypoteser och ofattbara
abstraktioner framträder än tydligare vid teckningen av »huvuddragen
av den bibliska litteraturens historia». Såsom exempel må här
anföras dels den ingående analys, som sidd. 50 f. meddelas
rörande Moseböckernas källskrifter och där det om Deuteronomisten
bl. a. heter, att »namnet användes också om en hel riktning bland
präster och profeter, som författade böcker i en viss anda», dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
