- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiosjunde årgången. 1931 /
210

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Henrik Petrini. Sche-ljudets teckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 i 216

HENRIK PETRINI

Likaså ha r- och ^–ljuden ursprungligen uttalats åtskilda
i svenska ord, som innehålla kombinationen rs, t. ex.
»brorslott», och på landsbygden gör man så ofta nog i enkla ord,
men i det normala svenska uttalet ha dessa ljud i regel
sammansmält till ett enda såsom i orden Lars, fors m. fl.
och även i böjningar såsom mors, bärs etc. Detta rs-ljud är
nu ingenting annat än ett sche-ljud, som närmast motsvarar
det vårdade försvenskade uttalet av ge i ordet beige (utt.
»bärs»). I själva värket ha vi alltså nu i svenska språket
två slags sche-ljud. För åtskillnads skull vilja vi kalla det
senare för »^r^-ljudet», låt vara att många människor endast
använda det ena, vanligen det sistnämda, ljudet. Emellertid
torde det endast vara en tidsfråga när ärs-ljudet övergår till
sche-ljudet, som då får en ny beteckning till de många andra,
nämligen rs. Så kommer man att uttala de utländska orden
med det ordinära sche-ljudet och utläsa »beige» som »bäsch»,
liksom man numera allmänt säger t. ex. »apanasch» och inte
»apanars» (apanage).

Låt v^ara att sche-ljudet har uppkommit på olika sätt, så
är det dock numera endast ett ljud (frånsett ärs-\)uået), och
det finns ingen anledning att i skriften ange för varje särskilt
ord, på vilken väg dess sche-ljud har uppkommit. Någon
gång måste det väl sättas stopp för det ständigt växande
antalet beteckningar för detta ljud. Och naturligtvis är det
enda rätta sättet, apriori sett, att använda en enda bokstav
-för sche-ljudet liksom för de flästa andra enkla ljud. Men
för att kunna finna ut och bedöma olika förslag till förenkling
av i-^-ljudets stavning är det nödvändigt att närmare se
till hur det förekommer och hur det stavas.

I svenska ord förekommer .sr^-ljudet i regel i början av
ett ord och stavas då med sk (88 ord) framför len vokal och
med sj (9 ord) framför hård vokal. Inuti ett ord stavas
sche-ljudet med sk nämligen i de tio orden besked, beskäftig, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1931/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free