Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Folke Borg. Olof Hammarsten, Torsten Pehrson och Ivar Sefve. Zoologi för det differentierade gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
bli att vederbörande med anledning därav inställde dissektionen
i st. för att i tid sörja för anskaffande av djur för konservering.
När man vid universiteten i många fall kan nöja sig med dylikt
material, bör det f. ö. nog kunna gå också vid skolorna i de fall,
där det ifrågakommer. Om »dykaren» är en lämplig typ för
insekterna kan man hysa olika meningar om; den är ju ganska starkt
specialiserad.
Till sist ett par småsaker. Man blir en smula häpen över att
helt kort och gott få veta (s. 41) att den breda binnikemasken
»er-hålles genom förtäring av fisk». S. 56 meddelas den ganska
överraskande upplysningen att »alla musslor äro skildkönade»;
det viktigaste men ingalunda det enda undantaget utgöra ju ostronen!
S. 77 står om de utdöda »skorpionkräftorna» att »extremiteternas
antal var sex par liksom hos spindeldjuren»; om dessa senare
har man emellertid tidigare (s. 63) fått veta att »fyra par
extre-miteter finnas»! Det är knappast berättigat att tala om ett
»hudskelett» hos tagghudingarna och minst hos sjögurkorna (s. 78).
Det vore roligt veta var förf. fått sin uppgift att lancettfiskens
föda »infångas» med hjälp av de »styva tentakler» som omgiva
munnen (s. 91). Det vore bra om det för eleverna tämligen
obegripliga ordet »primitivstrimma» (s. 101 m. fl.) kunde ersättas
av ett bättre, svenskt ord, såsom på annat håll skett. Bland
exempel på djur med gulerika ägg nämnas (s. 99) »broskfiskar och
kräldjur men framför allt fåglar»; eleven-läsaren tror med
anledning härav naturligtvis dels att övriga fiskar ha gulefattiga ägg,
dels att fåglarnas £gg äro väsentligt gulerikare än kräldjurens.
S. 100 får han emellertid veta att skillnaden mellan kräldjurs- och
fågeläggen i fråga om storlek »beror på den ringa mängden
vita»1 hos de förra. Skildringen av grodans andningsrörelser
(s. 125) är felaktig eller åtminstone ofullständig. S. 159 får man
veta att placentan hos svinen är »spridd» (diffus) och omedelbart
därefter att utskotten äro samlade så att en tofsplacenta
uppkommer, vilket sätt att framställa saken torde kunna verka något
förvirrande på en ungdomlig läsare.
Vad det språkliga beträffar, är stilen i allmänhet redig och
klar. Här och där påträffas dock vändningar, som inbjuda till
missförstånd. S. 74 står sålunda (på tal om spindlarnas
nervsystem): »Samtidigt har också liksom hos kräftdjuren1 bukmärgen,
vilken hos skorpionerna ännu är en likformig gangliekedja, kon-
1 Kursiveringen av rec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
