Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Nat. Beckman. Några iakttagelser rörande den nya studentexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA IAKTTAGELSER RÖRANDE DEN NYA STUDENTEXAMEN 2 5 I
Om jag vågar döma efter min erfarenhet, så har det
knappast bland lärarna rått någon nämnvärd önskan att få
uppgifterna på förhand. Däremot har jag ofta, både under min
läraretid och min censorstid, hört klagomål över att preciösa,
konstlat originella uppgifter ibland givas. Och man kan
nästan frukta, att benägenheten för sådana uppgifter som t.
ex-»Troper och figurer i svensk diktning» eller »Olika landskaps
insats i den kyrkliga utvecklingen i Sverige» skall stegras,
om en lång preparationstid stipuleras. Vad beträffar den
första, son! faller inom mitt forna lektorat, så skulle jag för
dess behandling behöva icke en timme utan flera dygn till
preparation — och ändå skulle examens ändamål vara dåligt
tjänat. Ty det är icke sådana uppgifter, det skall vara, utan
enkla, vardagliga översiktsuppgifter, som läraren mycket väl
själv kunnat hitta på.
En annan bestämmelse, som icke fanns i läroverksstadgan
men mot censorskollegiets avstyrkande övertagits från den
äldre censorsinstruktionen, är den föreskriften, att censor icke
äger motivera ett underkännande enbart med skriptum, som
blivit av lärarna godkänt. Saken har en ganska lång
förhistoria. För 30 år sedan hände det t. ex. vid en skola,
där undertecknad var rektor, att en examinand underkändes
enbart med den motivering, att hon »icke bort till muntlig
examen admitteras». Motiveringen kändes onekligen hård.
Den var formulerad av den äldste bland de två fungerande
censorerna, men om den ändrades så, som den yngre censorn
enskilt uttryckte saken för mig, att »med sådana skrivningar
kan endast en mycket vacker muntlig examen rädda
examinanden», så var otvivelaktigt resultatet riktigt. Närmast gällde
det väl alltså i detta fall en klumpig formulering. • Men samme
censor, det var professor Dunér, använde den även eljest.
Och den användes ibland även av andra med full avsikt.1
Då vid ett läroverk de svenska uppsatserna började visa en
1 Detaljerna meddelade av den andre censorn, prof. K. F. Johansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
