- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
15

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Rudolv Körner. Om uttalsbeteckning av egennamn i våra historiska läroböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTTALSBETECKNING AV EGENNAMN I VÅRA HISTORISKA LÄROBÖCKER I £

av anvisningen: A uttalas i båda orden som a i vårt ord
»stat». Och jag undrar, om en person, som icke är
förtrogen med italienska, blir mycket klokare på hur Guizot
skall uttalas genom beteckningen ghiså, såsom namnet
tran-skriberas hos Pallin-Jacobson. Det bästa och enda sättet är
därför att följa det av Association phonétique internationale utbildade
systemet, eventuellt med de vid 241e läroverkslärarmötet
föreslagna smärre modifikationerna (särskilt accentens placering
efter den tryckstarka vokalen). Detta beteckningssätt
användes i de nya skollexika, som f. n. äro under utarbetande,
brukas numera i så gott som alla moderna läroböcker och
texteditioner i moderna språk och har nyligen även lagts till
grund för uttalsbeteckningen av de geografiska egennamnen
i den av Helge Nelson och Josef Westin utarbetade Lärobok
i geografi för realskolan. Det är med andra ord icke något
nytt uttalssystem, som skulle införas, om, såsom önskligt
vore, detta beteckningssätt lades till grund för
uttalsbeteckningen även av egennamnen i våra historiska läroböcker.

Över sådana namn, som tarva uttalsbeteckning men vilkas
uttal angives antingen otillfredsställande eller icke alls
angives, bifogar jag här en lista. Tyska: Oliva [oli: va,:],
Verden [fe:rdon/, Wollin [voli:’n] (samma accentuering ha
även övriga om ursprunglig slavisk bosättning vittnande
ortnamn på -in, t. ex. Berlin, Kolin, Stettin). — Engelska:
Asquith [œ’skwifi], Carlyle [ka:fai l], Chamberlain [-[tfei’m-bdlin],-] {+[tfei’m-
bdlin],+} Chatham [tfœ’tom], Defoe [ddfou], Disraeli [dizrei li]
Fulton [fulton], Lincoln [li’rjkdn], Marlborough [mo:Iboro],.
Monk [mnrjk], Monroe [monrou], Owen [ouin]y Palmerston
[pa:’mostdn], Peary [pzori], Salisbury [so: Izbori], Stephenson
[sli:vnsn/, Wyclif [wifk Hf]. — Franska: Bergson [bergson],
Dreufys [drefys], Enghien [age], Foch/ /7^/Hausmann [-[osman],-] {+[os-
man],+} Lesseps [leseps], Sieyès [sjeje:s], Talleyrand [tajrâ]
el. [tcilrä]. Bland franska namn märkes även namnet på Karl
den Stores fader, som i svenska läroböcker skrives Pippin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free