- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
98

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Röster från Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

AUGUST JOHANSSON

mentet. Detta inhämtade yttranden från olika håll, bl. a.
det akademiske kollegium. Detta gav sin anslutning till
förslaget — på sätt och vis men med en betydande förändring
i dess praktiska utformning. Visserligen borde studentkursen
vid seminarierna bli tvåårig. Men det borde inte vara
lärjungarna vid en sådan kurs, som skulle få tillfälle att
vid universitet och pedagogiskt seminarium få utbildning i
engelska och konsten att undervisa i engelska, utan det
borde vara sådana, som tagit fullständig lärarexamen bl. a.
i engelska och fått praktisk lärarutbildning vid det pedagogiske
seminar, som borde kunna genomgå lærerskolens studentkurs
med befrielse från vissa ämnen och på kortare tid.
Regeringen hade till 1930 års storting framlagt proposition om
lærerskolenes utvidgande till fyraåriga och studentkursens
utvidgande till tvåårig. Nu överlämnade regeringen
undervisningsrådets framställning jämte inkomna yttranden till vederbörande
stortingsutskott och framhöll, att saken förtjänade ytterligare
utredning, men framlade intet förslag i ärendet. Stortinget
biföll den nyssnämnda propositionen men uttalade sig icke
om det särskilda projektet angående utbildning av lärare i
engelska för folkskolan.

Men vi återvända till undervisningsrådets behandling av
själva kommissionsförslaget. Undervisningsrådet är en
ungefärlig motsvarighet till skolöverstyrelsen hos oss men har i
det stora hela en mera begränsat rådgivande ställning.

Ärendenas avgörande behandling är i ännu högre grad än
hos oss centraliserad till departementet. En annan betydande
olikhet mellan Norges undervisningsråd och vår
skolöverstyrelse — eller rättare sagt dennas läroverksavdelning — är,
att undervisningsrådets ledamöter icke utnämnas utan
förordnas på viss tid och icke hava detta uppdrag till sin huvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free