Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Röster från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTER FRÅN NORGE
6 1
sakliga sysselsättning utan samtidigt äro lärare i tjänst. I
den medlemsstab, som undervisningsrådet erhållit för åren
1929—1933, sitta två av kommissionsförslagets ivrigaste
förkämpar, av vilka på sin tid den ene varit ledamot av
kommissionen och den andre sakkunnigt biträde hos kommissionen,
samt två rektorer vid fyraåriga landsgymnasier.
Nu har undervisningsrådet under loppet av år 1931
avgivit sitt utlåtande angående kommissionsförslaget.
Rådet förklarar sig principiellt vara av den meningen, att
en skolordning, som låter all högre skola bygga på avslutad
odifferentierad folkskola, icke kan rätta sig uteslutande efter
pedagogiska grunder, och att den kappast heller torde komma
att bli verkligen demokratisk. För att få en ordning, som
skulle bli verkligen tillfredsställande både för de olika slagen
av skolor, för föräldrarna och framför allt för barnen, måste
man låta förgreningen inträda på ett tidigare åldersstadium
än efter sjunde skolåret. Sådana som förhållandena i Norge
nu emellertid äro, måste rådet instämma med
skolkommis-sionen däri, att en sådan ordning för närvarande icke låter
sig genomföra; man kan inte komma förbi det faktum, att
den statsunderstödda högre skolan i landet redan i snart tio
år har varit byggd på avslutad folkskola. Varje förslag, som
icke tar detta faktum till utgångspunkt, saknar aktualitet och
kan inte få annan betydelse, än att det bidrager till att
fördröja det positiva arbetet för skolreformer. Först när
frågan om enhetsskolan med dess politiska och sociala sidor
är bragt ur världen, kan man ha hopp om att pedagogiska
hänsyn kunna få göra sig gällande i någon starkare grad.
Just för närvarande är uppgiften för den högre skolans räkning
den att skapa de bästa betingelserna för den framtida
utvecklingen genom att låta pedagogiska hänsyn komma så starkt
till sin rätt, som överhuvud är möjligt i den faktiskt föreligg
gande situationen.
Med utgångspunkt i denna uppfattning av läget tillstyrker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
