Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Röster från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTER FRÅN NORGE
6 1
avseendet åter anser rådet, att det bör ske en gallring bland de
lärjungar, som anmäla sig till deltagande i ämnet, såtillvida
att »adgangen til den fremmedsproglige undervisning i
folkeskolen bare holdes open for de av folkeskolens elever som
med godt utbytte følger undervisningen i de obligatoriske
fag, og at dette får uttrykk i loven». Dessutom understryker
rådet i likhet med kommissionen vikten av att folkskolan får
kompetenta lärare i ämnet.
I fråga om realskolan, inklusive den fyraåriga realskolan
för flickor, samt den høiere pikeskole ansluter sig rådet till
kommissionen. Däremot har det inom rådet varit delade
meningar om gymnasiet. Majoriteten ansluter sig också på denna
punkt till kommissionen, men en minoritet bestående av de
båda landsgymnasierektorerna har ett eget förslag.
Minoriteten utgår från de båda förutsättningarna, att den
högre skolan måste byggas på avslutad folkskola och att
studieresultatet icke får sänkas. Om man gör allvar av den
senare av dessa båda förutsättningar, då måste man enligt
minoritetens mening finna sig i den konsekvensen, att man
bibehåller den nuvarande sammanlagda tidslängden för vägen
till studentexamen och avstår från försöken att förkorta denna
tid. Denna sin uppfattning stöder minoriteten genom att
hänvisa till flertalet av de avgivna kollegieyttrandena, till
yttrandena från de akademiska myndigheterna, till exempel
från främmande länder, till folkskolans faktiska tillstånd i
Norge och till det faktum, att kommissionsförslaget trots allt
tal om studieresultatets bibehållande dock på åtskilliga punkter
företer en avgjord nedprutning i jämförelse med de nuvarande
kurserna.
Ur denna argumentering torde det kunna vara av intresse
att anföra, vad som säges om förhållandena i Sverige. Orden
lyda sålunda: »I Sverike har dei ved en ny skuleskipnad frå
1927 bygt upp tvo hovudvegar til studenteksamen, ein som
går ut frå 4. folkeskuleklassa og på 8 år ber til eksamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
