Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. De politiska åskådningarna. Av fil. d:r A. Ljunglund m. fl. - Vilh. Vessberg. Världshistoria av Carl Grimberg. Femte delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 6 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
tida öde bero, slutar förf., och däri kan man visserligen giva
honom rätt. Fascismen är den enda av de politiska åskådningarna,
som icke enligt den i bokens förord angivna principen
representeras av en anhängare; varför i detta fall ett undantag skett är
dock svårt att förstå. Nu har fil. d:r Alf Ahlberg fått uppgiften
på sin lott, och han har löst den på ett förträffligt sätt i en
klart disponerad framställning. Han söker analysera den
mentalitet, som ligger till grund för fascismens politiska program, och
låter därvid fascismen tala själv, framför allt genom Mussolini
men även genom sina mera framstående teoretici.
Anmärkningsvärd är särskilt den dräpande kritiken av demokratien. Kritiken
av åskådningen överlåtes åt läsaren själv. Enligt förfrs mening
kan det fascistiska systemet inom de västerländska demokratierna
knappast bli mera än en dröm. Slutligen tecknar rektor Hjalmar
Montelin Den nya rättsstaten enligt den danske läkaren Severin
Christensens på georgismen byggda program. Att ställa dessa utom
en trängre krets föga kända spekulationer i jämnbredd med de
stora politiska åskådningarna förefaller dock tämligen obefogat.
Det vore lyckligt om arbetet, såsom redaktionskommittén
hoppas, kunde bidraga till fördjupade insikter, större vyer och mera
sann tolerans i vårt politiska liv. Vsbg.
Världshistoria. Folkens liv och kultur av Carl Grimberg.
Femte delen. Stockholm 1931. P. A. Norstedt & Söner.
Denna femte del spänner över vitt olika tidsskeden. Först
skildras militärkejsarnes och soldatmonarkiens århundrade i raska
drag och utan att väja för starka uttryck. »En grym ödets ironi
var det, att den ädlaste bland cæsarer skulle få till efterträdare
en grym gladiator, en odåga och vällusting» — visserligen, men
ännu mera att det var Marcus Aurelius själv, som utsåg sin
oduglige son därtill. Så tecknas absolutismens tid och de
genomgripande reformerna under Diocletianus och Konstantin den Store.
Den senare får en utförlig behandling motsvarande hans stora
betydelse med många citat från moderna franska historici (Boissier,
Lot, Maurice). Lika stort utrymme ägnas också Julianus’
halvt-annat år långa regering. Förf. dröjer vid orsakerna till det
väst-romerska rikets undergång och olika författares försök att lösa
detta problem. Den stora germanska folkvandringen får en
överskådlig framställning. Betydelsen av Klodvigs övergång till den
ortodoxa tron framträder icke på grund av förf:s försummelse att
8—32186. Pedagogisk tidskrift 1932. Häft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
