- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
122

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ruben G:son Berg. Två okända läroböcker av C. J. L. Almquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 2 6

RUBEN G:SON BERG

språken». Almquist delade den då allmänt hysta åsikten,
att det var onödigt »att för hvarje språk ånyo upprepa de
vanliga inledande grammatiska bestämningarna, såsom om
meningen med ord-slagen (partes orationis) o. s. v., hvilket
är gemensamt för alla språk», såsom han skrev i företalet till
»Svensk språklära». Kunskapen därom skulle förvärvas
tidigast. 1 den allmänna språkläran, varmed han började som
läroboksförfattare, hade han i rikt mått brukat svenska
termer. De olika »Ord-slagen» kallades Sak-ord, d. v. s.
substantiv, och indelades i »sinliga (substantiva concreta) och
öfver-sinliga (substantiva abstracta)», Egenskaps-ord, d. v. s.
adjektiv, Kraft-ord, d. v. s. verb, indelade i »verkande (verba
activa), lidande (verba passiva) och hvarken verkande eller
lidande (verba neutra)», Föreställande ord, d. v. s.
prono-mina — vilka som attribut (t. ex. dessa äpplen) skulle kallas
»icke föreställande ord» — och Bi-ord, d. v. s. partiklar.
En-tal och flertal brukas i st. f. singularis och pluralis, objekt
kallas föremål. Kasus ersättes med ställningar; de äro
hufvudsaksställning = nominativ, egenskapsställning =
genitiv, åt-ställning = dativ, föremåls-ställning = ackusativ
och (i)från-ställning = ablativ».
»Egenskapsordensjemförel-segrader» hette hos Almquist allmän grad, mer-grad och
mest-grad. Verbernas uttryckssätt (sätt) voro obestämdt,
(infinitiv), villkorligt (konjunktiv, Optativ, konditionalis),
berättande (indikativ) och uppmanande (imperativ). Biorden
indelade Almquist i bestämnings-ord (artiklar), av vilka
en, ett kallades allmänna, den, det särskildta, bi-ord för
sak-ord (prepositioner), egenskaps-biord (adverb),
utropsbiord (interjektioner) och Binde-biord (konjunktioner).

I Tabeller öfver svenska ordens Böjningsformer återfinnas
av dessa termer: bestämnings-ord, egenskaps-, kraft-,
föreställande- och sak-ord, hiifvudsaks-, egenskaps-, föremåls-,
från-och åt-ställningarna samt kraft-ordens olika sätt. I Svensk
språklära återvända de övriga termerna med enstaka tillägg:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free