- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
142

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Jakob Billström. Psykologiska synpunkter på uppfostran - Arne von Koch. Carl Bergener. Engelsk vokabelsamling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i i 6

ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER

nya, och även om de ibland genom en något utförligare
framställning med talrikare synpunkter hade kunnat ställas i en annan
eller åtminstone i en något klarare belysning. Några partier av
boken äro däremot ganska innehållsfattiga och litet givande.

I fråga om den psykologiska uppfattning, som ligger till grund
för framställningen, måste jag anmärka, att enligt författarens
åskådning tydligen alla psykiska reaktioner äro »reflexer».
Sålunda talar han om moraliska reflexer, om etiska och sociala
reflexer, om nyttiga reflexer, som kunna framkallas, och skadliga
reflexer, som kunna förändras, och om »den moderna
uppfattningen av ångesten som en reflex». Till detta kan med fog
anmärkas, att hur modern denna uppfattning än är, måste det
betecknas såsom i hög grad olämpligt att ta ordet reflex i denna
vida betydelse, som gör det omöjligt att särskilja mycket
olikartade psykiska företeelser.

Författaren säger på ett ställe i boken, att Pilez i ett arbete
över sinnessjukdomarna hos olika folk och raser »utomordentligt
påtagligt» visat, vilken betydelse religionen har. Pilcz säges ha
kommit till det resultatet, att katolicismen och judendomen
»avsevärt nedbringat den beräknade och förväntade
självmordsprocenten». Det synes emellertid ha varit omöjligt att i ett sådant
fall som detta isolera den faktor, vars verkan i visst avseende
det gällde att undersöka, och man kan således antaga, att även
andra faktorer, såsom samhälls- och rasförhållanden, varit
verksamma för att frambringa det resultat, som antagits helt bero på
religionens inverkan. I sin bok om det judiska folket säger professor
Hans Günther: »In der Tat zeigt sich seit der Zeit der sog.
Judenemanzipation eine allmählich steigende Ziffer der Selbstmorde, der
Paralyse, der Bestrafungen, der Sittlichkeitsverbrechen, der
Mischehen und der Sterblichkeit. Die Selbstmordziffer der Juden ist
anscheinend gerade in Deutschland beträchtlich gestiegen, während
sie unter den osteuropäischen orthodox-mosaischen Juden auffällig
niedrig ist.» Här anses de förhållanden, vilka judeemancipationen
medfört, vara orsaken till bl. a. den stigande självmordsfrekvensen
bland judarna, och detta förefaller onekligen rimligare än att söka
dessa orsaker uteslutande på det religiösa området. Att
katolikerna ha mindre självmordsfrekvens än protestanterna, torde mindre
bero på religionerna än på rasbeskaffénheten hos de folk, som
anslutit sig till dessa religioner. Georg Brandell.

Carl Bergener: Engelsk vokabelsamling. 150 s.
Stockholm 1931. Albert Bonniers förlag. Pris kart. 3:30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free