Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Tegnérs Fritjofs saga. Fyra studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
i 8 i
målslärarnas förening. Man kan med skäl säga, att skriften fyller
en lucka i vår litteratur. Om något svenskt diktverk förtjänar
en uttömmande både saklig och formell utläggning och
behandling så är det väl Fritjofs saga. Jag efterlyste också för några
år sedan i en detaljerad redogörelse för urtexten till Fritjofs saga
en allsidig och grundlig fortgående kommentar till dikten såsom
högeligen påkallad.
Den nu utgivna skriften har emellertid en något annan karaktär:
ämnet behandlas i flera särskilda framställningar från olika
synpunkter av synnerligen kompetenta specialister. Greta Hedin,
vars bidrag upptar ungefär två tredjedelar av det hela, utreder
ingående diktens tillkomsthistoria, dess komposition, miljö- och
karaktärsteckning samt stil m. m., Erik Wallén ger en översikt
av gudavärlden och Otto Sylwan av versformerna i dikten, och
slutligen meddelar Elof Hellquist systematiskt ordnade
anmärkningar om dess språk.
Att lämna något slags referat av alla dessa bidrag vore
givetvis omöjligt. Jag nödgas inskränka mig till att livligt tillråda
alla, som ha till uppgift att i skolor eller eljest leda andras
studium av diktverket eller själva önska ägna det ett fruktbart
studium, att förskaffa sig denna äntligen åstadkomna och
hädanefter oumbärliga handbok.
När emellertid denna tidskrifts redaktör anmodade mig att
anmäla boken, torde han haft i tankarna, att jag åtskilligt sysslat
med Fritjofs saga och särskilt att jag för några år sedan för
Bröderna Lindströms förlag redigerade Ett urval av Tegnérs skrifter
med sakliga och språkliga förklaringar, varför jag kunde tänkas
ha ett och annat att ur egen fatabur diskussionsvis framföra i
sammanhang med en rekommendation av den nu utkomna skriften.
Jag vill därför ej heller undandraga mig att ingå på en och annan
detalj icke just som kritik utan som uppslag till ytterligare
dryftande av det rika och intressanta ämnet.
I Greta Hedins första kapitel om Tegnér och den götiska
rörelsen förekommer (s. 10) det starka uttrycket, att Tegnér i sitt
första brev till Adlerbeth uttalat en »dom över forntiden som
moralideal». Detta synes mig alls icke uttrycka hans dåvarande
ståndpunkt. Tvärtom visar sig Tegnér i Svea ha anammat det
som forntida uppfattade moralidealet i anslutning till Geijers
Manhem och därvid ingalunda blott som »hjältesidan av livet».
Sveas första avdelning förhärligar ju nästan uteslutande de gamle
Göters naturenliga, enkla och förnöjsamma livsföring i motsats till nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
