Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Liljeqvist. Litteratur till den samtida kulturkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8 E. LILJEQVIST
ökas, så länge den vetenskapliga tekniken äger bestånd,–-
önskan att skapa är icke själv ideell, enär den är en form av
viljan till makt; och så länge makten att skapa finnes, kommer
det att finnas människor, som sträva att använda denna makt,
även om naturen utan deras hjälp skulle frambringa ett bättre
resultat än något, som de kunna frambringa genom planmässiga
beräkningar. »
Det första »vetenskapliga samhället», som tänkts i
Västerlandets filosofi — ordet »vetenskap» emellertid fattat i sin
vidare och riktigare bemärkelse — är den platonska
idealstaten. Och R., som antagligen fått en äkta engelsk
uppfostran med åtskillig klassicitet, om han än gjort sin egen
positiva vetenskapliga insats på helt annat område (särskilt
logistikens) tyckes i sin samhällsmålning arbeta med en
mångfald medvetna eller omedvetna reminiscenser från sagda modell.
Till viss grad kan det ju ock vara fråga om naturliga
konsekvenser av idén om samhällets vetenskapliga inrättning.
Ett skarpt skiljande är dock givet med att den högsta
ledande principen är så olika: hos Platon möjligaste
förverkligande av totaldygden SixatoauVY] i människolivet, hos R. det
lägre utilistiska lyckoidealet under naturvetenskapens
herravälde. Och detta går ända därhän, att motsvarigheterna
stundom verka karikerande (ungefär som en satanskult
jämförd med Kristuskulten, en tanke som enligt s. 215
uppenbarligen ej är alldeles främmande för R. själv). I det
»vetenskapliga samhället», även där det i ett slags mimicry
bibehållit vissa av demokratiens yttre former, finnes intet utrymme
för frihet, jämlikhet, tolerans o. s. v. o. s. v.
Underligt är därför icke, om R. mot en sådan bakgrund
ställer frågan om ett dylikt samhälle är eftersträvansvärt. Det
synes honom visserligen under naturvetenskapens och
teknikens ledning oundvikligt och dessutom förknippat med en
del viktiga fördelar, men är det icke verkligen fullt och helt
eftersträvansvärt, vore enda utvägen att ej utlämna samhällets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
