Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Liljeqvist. Litteratur till den samtida kulturkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8
E. LILJEQVIST
vi faktiskt åsyfta med våra mångfaldiga strävanden, vad vi
tvingas att eftersträva, vad vi, ehuru nu på ett tämligen
trevande sätt, söka och hur vi skola kunna uppnå det». L.
tror och hoppas att »denna värdesättning av människolivet,
som en gång blott tillhörde en elit, nu utgör förutsättningen
för hela kulturen». Varför skola vi nu med honom tro detta?
Jo, sammanfattar d:r Ahlberg i sitt förord (s. 9):
»Verkligheten själv påtvingar oss denna insikt. Den moderna
maskintekniken t. ex. kräver helt andra, mindre egoistiska
arbetsformer än den primitiva industrialismens arbetsgivare tänkte sig.
Det moderna affärslivet blir allt mindre inriktat på egoistisk profit,
allt mer på större helheter, ju mera invecklat det blir och ju mer
allt blir beroende av allt. Kort sagt — vad som förr varit blott
ett fåtals av det stora flertalet halvt beundrade, halvt beledda men
aldrig förstådda visdom, måste det moderna livet med
verklighetens egen inneboende nödvändighet i allt större omfattning
omsätta i praktisk gärning och bringa till teoretiskt vetenskapliga
uttryck.»
Tankegången företer en viss analogi med den av Kant i
hans traktat »Zum ewigen Frieden» utvecklade, att vi
historiskt torde närma oss den eviga fredens ideal, i den mån
handel och annan samfärdsel mellan nationerna växer sig
starkare. Bräckligheten av detta hopp ådagalade världskriget,
och vår store historiker E. G. Geijer tycker sig kunna
fastställa, att historiens slut snarare än ett fredens 1 ooo-åriga
rike kunde befinnas vara en de mänskliga motsatsernas
intensiva tillspetsning. Ett liknande torde befinnas lika möjligt
vid den av L. utpekade räddnings vägen.
Även om L:s bok sålunda knappast kan utlova, vad dess
svenska titel synes ställa i utsikt, är den läsvärd för sitt
uppriktiga allvar i svårigheternas framställning och analys. Har
saknas alldeles det element av publikbortskämd och tämligen
lättfärdig cynism, som då och då stöter tillbaka hos Russeli.
Med honom delar han många av den anglosachsiska världens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
