Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25° AUGUST JOHANSSON
Men om det ända t. o. m. 1700-talets slut tycks ha varit
ganska ringa efterfrågan efter högre skolor, sä har förhållandet
allt sedan varit det rakt motsatta, och detta ända från början
av 1800-talet. Även utan detaljstudier i vare sig Norges
historia överhuvudtaget eller speciellt dess skolhistoria torde
man nog kunna våga sig på den förmodan, att det just vid
den nämnda tiden uppblomstrande intresset för skolväsendet
nära sammanhängde med den återuppvaknande nationalkänslan;
man ville inte på detta område, lika litet som på andra, längre
vara, vad en av författarna i vår bok kallar med det
betecknande uttrycket »et seterbruk under Danmark». Om man
vill skaffa sig en överblick över skolgrundläggandet från början
av 1800-talet till våra dagar, skulle man möjligen kunna
indela denna tid i följande perioder: 1800—1868, 1869—1895,
1896—1921, 1922—våra dagar. Den första gränsen betecknas
då av 1869 års lag om högre skolor. Dessförinnan hade man
i landet haft väsentligen tre skolformer, den lærde skole eller
latinskolen, borgerskolen och almueskolen. Var för sig tyckas
dessa skolformer ha kunnat variera ganska betydligt efter
lokala, personliga och ekonomiska förutsättningar; och
sinsemellan stodo de utan någon organiserad förbindelse. Genom
1869 års lag ombildades borgerskolen till s. k. middelskole
och blev, byggande på tre år av almueskolen eller
förberedande skola, mellanled mellan almueskolen och gymnasiet.
De närmaste årtiondenas skolorganisatoriska arbete var
väsentligen ägnat åt almueskolens höjande. Sedan detta arbete
hade lett till lagar om folkskola och seminarium av åren 1889
och 1890, vilka bl. a. ersatte det gamla ordet almueskole med
det mera internationella folkeskole, riktades intresset åter med
större iver åt förbindelsen mellan de olika skolformerna. Och
så kom 1896 en Lov om høiere almenskoler, som jag i den
ovanstående periodindelningen tagit till andra tidsgräns och
som ännu gäller. Enligt denna lag skall mellanskolan vara
högst fyraårig och bygga på minst sex år av den sjuåriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
