Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
253
folkskolan. I denna lagliga anordning har emellertid på
bevill-ningsväg sedermera gjorts en skärpning, i det att stortinget
beslutat att från och med budgetåret 1921 —1922 bevilja
statsunderstöd endast åt sådana skolor, vilkas mellanskola bygger
på avslutad folkskola och är (högst) treårig. Härmed är den
sista tidsgränsen given för den ovanstående
periodindelningen.
Om man nu ser efter, hur skolorna fördela sig på de
sålunda angivna perioderna, befinnes det, att under tiden 1800
—1868 grundades 35 skolor, under tiden 1869—1895 25
skolor, under tiden 1896—1921 51 skolor, efter 1921 9 skolor.
Nu vill jag inte av dessa växlingar i frekvensen draga
några som helst slutsatser angående sammanhanget mellan
skollagstiftning och skolintresse. Det är nämligen av många
bland detalj historikerna tydligt, vad som ju för övrigt ligger
i sakens natur, att det avgörande för möjligheten att få en
skola till stånd ofta har varit mindre intresset än de
ekonomiska förhållandena, inklusive bebyggelsen. Det är nog ingen
tillfällighet, att åren under och närmast efter världskriget ha
varit. särskilt fruktsamma på skolor, under det att de senaste
åren ha företett stagnation på området. 1923 är det senaste
grundläggningsår, som finns angivet; då kom det till stånd
en skola i en av de grannkommuner till Oslo, som
karakteriseras av förstadsbebyggelse, nämligen Stabekk skole i Bærum,
en skola i vardera av industristäderna Skien och Notodden
samt ett landsgymnasium — längre fram mera om denna
skolform — i en bygd inom Tröndelagen, där gammalt
jordbruk och ny industri mötas, nämligen Orkdal.
* ... *
Låt oss så se litet mera på de olika sidor av skolornas
liv, som kunna sammanföras under de båda nyss antydda
synpunkterna organisation och ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
