Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
255
den rätt egendomliga formen av — man kan ju inte säga
samundervisning men väl samskola, att gosslinjen och
flick-linjen äro helt skilda, således den .form av samskola, som i
våra dagar har haft en förkämpe i Edvard Lehmann. Lika
karakteristisk för skolans syfte och allmänna läggning som
den nämnda ämneskretsen var den under en följd av år
iakttagna seden, att man årligen firade den dag, då skolan öppnats
— d. 28 januari, den dåvarande kronprinsens, sedermera kung
Fredrik VI:s, födelsedag — med en fest, vars huvudnummer
var »en lang, filosofisk tale». Bland ämnen för sådana tal
nämnas följande: »Videnskabers ypperlighet for mennesket,
Dyden for tronen, Mekanikkens fremvekst, beskaffenhet og
nytte, Menneskets sanne lykksalighet her i tiden, Mennesket
i forhold til døden, Menneskets virksomhet til å tjene
fedre-land».
Den likaledes förut nämnda Dahlske skole i Grimstad ■—
från 1796 — vilar också på testamente, ehuru icke av någon
bland stadens egna borgare utan av en rik skeppsredare i
Köpenhamn Peter Dahl, som var född i en lantsocken
utanför Grimstad. Han hade, i motsats till Meincke, själv gjort
upp planen för de testamenterade medlens användning. Men,
såsom en ganska omfattande erfarenhet från donationsväsendets
historia klarligen visar, är det inte lätt att skriva
donationsbestämmelser så, att de låta sig riktigt tillämpa. Peter Dahl
föreskrev, att skolan skulle helt försörja 6 à 8 lärjungar »af
de meest fattige og uformuende Folkes Børn» och dessutom
ta emot lika många, »som Koste og Pleye Sig selv, men kand
nyde Kammer og Sæng i Skoelen». Men tillika förordnade
han, att skolan skulle inrättas efter mönster av den
nyssnämnda Trondheims borgerlige realskole. Och saken blev
inte klarare därigenom, att testamentet avsåg »en frie Skoles
Oprettelse i Grömstad i Norge, i Christiansands Stift, min
Föde-Egn». Det är knappast underligt, att skolans historia
har åtskilligt att förtälja om tvister, dels huruvida testators
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
