Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25°
AUGUST JOHANSSON
Organisationen har väl i de flesta fall inte spelat så stor
roll, när det gällt själva upprättandet av en skola.
Huvudsaken har varit, att man har fått en skola; i fråga om
organisationen har man helt enkelt anslutit sig till vad som varit
vanligt vid varje särskild tid. Men det finns dock undantag
från denna allmänna regel, fall, då man varit angelägen om
att få en skola just av en viss organisationsform, stundom
av en ny organisationsform, som man trott på och vars värde
i levande livet man velat pröva och demonstrera. Detta har
varit fallet vid olika tidpunkter, särskilt i sådana fall, då det
är på enskilt initiativ, som skolan har kommit till, vare sig
det är en donator eller en skolman, som har satt saken i
gång.
När Trondheims borgerlige realskole började sin verksamhet
— såsom förut nämnts, år 1783 — vilade den väsentligen på
testamente av en bland stadens storborgare, grosserer Hilmar
Meincke. Detaljerna i de testamenterade medlens användning
hade emellertid av Meinckes efterlevande blivit anförtrodda
åt en av stadens präster, Jacob von der Lippe Parelius; och
denne var en man med sina egna idéer. Inte särskilt
anmärkningsvärt var det måhända, att skolan avsågs »alene for
Embedsmænds, de destingverede, anseelige og fornemme
Borgeres Børn». Men märkligt är, att skolan uppgives ha varit
den första realskolan i Skandinavien och att den inneslöt
en särskild flicklinje, vilken blev den första högre flickskolan i
Norge. Ämnena voro för gossarna: »teologi, bibelhistorie,
deklamasjon, tysk, engelsk, fransk, historie, geografi, regning,
matematikk, skrivning, tegning, brevskrivning, bokholderi og
navigasjon», för flickorna till en början endast »teologi,
deklamasjon, historie, geografi, regning, skrivning og tegning»,
vartill emellertid snart kom »Søm og andre Fruentimmernetheder».
Som man hade gemensam lokal men skild undervisning, arbetade
gossarna fyra av veckans dagar och flickorna med sitt mera
begränsade ämnesområde två. Ännu i dag bibehåller skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
