- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextioåttonde årgången. 1932 /
259

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR NORGES SKOLHISTORIA

259

ning att i detta sammanhang gå närmare in på den s. k.
målstriden, men helt förbigå den kan man knappast i en
framställning sådan som denna. Enligt en statistik, som nyligen
förekommit i »Den høiere Skole», talas nynorsk av 16% av
Norges folkskolebarn och 10% av dem, som taga
studentexamen. För en utomstående är det knappast möjligt att
återhålla den reflexionen, att detta är ett tämligen magert
resultat av den intensiva agitation, som länge bedrivits för
denna språkform, helst som denna agitation haft stark politisk
medvind. Vår bok innehåller 121 monografier, och av dessa
äro 7 skrivna på nynorsk; det blir ett ännu lägre
procenttal. Av dessa 7 avse 5 landsgymnasier, således den
skolform, som på sitt program har omhuldandet av nynorsk, och 1
en skola med i det närmaste samma organisation som
landsgymnasierna, fast utan deras namn; den enda skola av annan
typ, som här avhandlas på landsmål, är Voss kommunale
millomskule. Voss är i själva verket en av huvudhärdarna
för nynorsk; orten är ju — bortsett från städerna — en av
huvudorterna i Vestlandet, där nynorsk har sitt starkaste fäste.
Men bortsett från dessa 7 skolor ha alla de andra, utan
hänsyn till var de äro belägna, fått sin skildring på riksmål.
Försiktigheten bjuder, att jag inte härav drager några
slutsatser; jag vill inte ta parti i en så rent inre norsk
angelägenhet. Men att redogöra för fakta må väl inte kallas att
ta parti.

Efter denna utvikning skulle jag emellertid vilja anföra
ett litet utdrag ur redogörelsen för Voss kommunale
millomskule såsom typiskt både för den roll, som språkfrågan spelar
i Norges skolhistoria, och för själva språket.

Skolan upprättades 1893. »Voss millomskule kom alt
tidleg til å arbeida seg fram, so han fekk eit godt ord på
seg. Dette var serleg styraren, Jens Kjos, å takka. Det
varde soleis ikkje lenge fyrr både Bergen og bygdene ikring
sende skulen elevar. Frå Bergen var det serleg slike som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1932/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free